Aftonbladet – 13 april 1836, sida 2

förblef det sanning. Så orimligt alltsammans syntes, så väckte det dock en otrolig fruktan hos många för deras blifvande tillstånd efter döden. Folket började blifva modfäldt och en dyster sorg öfver aflidna vänners tillstånd på andra sidan grafven väckte en allmän jäsning bland allmogen. Sedan nämnde bonde nösten en hel vecka dånat, predikat och sjungit flera gånger om dagen för en talrik samling, och pastor i församlingen fått fullständig underrättelse om allt hvad som passerat, begaf han sig med tvenne af sina medhjelpare till svimmaren, foch fick honom, genom förnuftiga föreställningar, att bekänna, att svimningen var bedrägeri och predikan ett fantasispel, men att sången var af Gulcbhergs psalmbok, och att allt skett under det han var fullt vaken ;och vid medvetande. Denna bekännelse upprepade han, i prestens och hans medhjelpares närvaro, för sina grannar, som blifvit tillkallade, och lofvade att icke vidare svimma, samt att upphöra med sitt bedrägeri, hvilket han också hittils hållit; men huruvida hans hädelse mot Gud ej kommer att ådraga honom offentlig bestraffning, skall framtiden utvisa. Man önskar emellertid innerligen, att åtgärder måtte vidtagas för att hindra Lapparnes från Sverige tåg till våra ensliga och fattiga fjellboars hyddor. s on N—