Aftonbladet – 12 april 1836, sida 1

—LA RR RR nn , rer TEE ENIRFTTRAE IIS TITTAT TO SYST GA PRAT BEEN ANT LVD EDIT SI MTI EERO FEELS RAT USS NO vägar och ångbåtar förbinda dessa ställen, så att resan mellan London och Paris kan göras på 135 timma och från London till Brässel på 113. De respektive regeringarne gynna mycket detta förslag; och engelska regeringens vanlige emissarie 1 industriell väg, doktor Bowring, har ankommit till Paris. Spanien. Den 22 Mars öppnade Drottuingen kamrarnes session med ett tal, som vi likväl ej i dag hinna i dess helhet meddela. Hufvudinnehållet deraf var, ait vallagens autagande vore af högsta väsendilighet för landets räddning; att stora besparingar i stats-utgifterna och vigtiga förbättringar i en mängd institutioner skulle företagas; att klostrens uplösning var en åtgärd, föreskrifven af den allmänna meningen och uplysningens framsteg m. m, — Det yttre lugnet i Madrid är val tämligen bibehållet, men man saknar likväl icke flera anledningar till bekymmer. En stor del af de nyvalda deputerade skola nämligen gå vida langre i sin liberalism och fordra större och mera genomgripande reformer, än ministtren vill medgifva. Man väntade till och med en motion af Hr Sancha från Cadiz, att Procuradores-kammaren borde förklara sig för en konstutuerande församling. Huru härmed förhåller sig, vet man äuvnu icke med visshet, äfvensom man ej. fullkomligt känner resultatet af en hemlig sammankomst; som de deputerade den 16 böllo hos Civil-Guvernören 1 Madrid och som ingen af ministrarna bevistade. Man har talat om Hr Mendizabals afgång ur mivisteren som en följd deraf, ehuru det är sannolikt, att, om sådant eger rum, hans resignation lika mycket kan vara följden af den hittills ohjelpliga penningbristen, som af någon revolutionär sinnesstämning hos kammaren. Hvad som likväl är säkert, är, att en adress, undertecknad af 500 personer, grander, godsegåre, kapitalister och andra män af anscende, blifvit den 21 öfverlemnad till. Drottningen , i afsigt att motverka ett sådant steg. Dei föreställes nödvändigheten att bibehålla den Mendizabalska ministören, och. de faror, som skulle hota staten, om förvaltningen komme i händerna på en opopulär eller demokratiskt sinnad minister. — Madrids hoftidning innehåller en half-officiel artikel, hvars afsigt är att vederlägga de utspridda ryktena om en Fransysk intervention i Spanien. En sådan vore icke nödvändig, då nationen ådagalagt så mycket nit att uppställa en armee at 100,000 man till orolighketernas dämpande i de norra . provinserna. Deona uppgift stämmer likväl icke öfverens med hvad 7 imes berättar, att General Alava, spanskt sändebud i Paris, sökt hos Franska regeringen erhålla en hjelpko:ps af 10,000 man, hvarom en konvention redan var afslutad med Hertigen af Broglie, då denze var qvar i kabinettet, men att systemet nu mera bifvit ändradt, och au Hr Thiers, för att slippa generalens påminnelser, hänvist honom till i onungen personligen, som skall hafva svarat: jag ärnar aldiig samtycka ull någon Fiansysk armees inryekande i Spanien, ett land, hvarest anarki och insubordination imandas med sjelfva luften. Underrättelsen härom skall hafva funits i ett uppfångadt brgf från sändebudet till general Cordova. Man kan emeilertid betvifla notisens äkthet, .och Zimes gör det sjelf; men man har lika mycket skal att tvifla på den Madridska HofTidningens uppgift om Spanska nationens nit alt vapna sig emot Don Carlos. Det är åtminstone 1oga synbart i händelserna på krigstheatern, hvarifrån underrättelserne äro föga gynnande. En py träflning. skall hafva förefallit vid Orduna den 19:de, hyari Carlisterne, ehuru underlägsne till antalet; slagit Drottningens trupper, som förlorat 800 man. Åtminstone synes stridens utgång hafva varit tvifvelakug. Ett rykte gör, att Drottningen ärnade sjelf begifva sig till krigsskådeplatsen, — De ohyggligheter, som utmärkte borgerliga kriget i detta land, fortfara beklagligen ännu. Således hade Cuarlisten Tristany tillfångatagit NationalGardisten Barr från Monistrol och fordrade 8000 uns guld i lösen, samt lät ihjälskjuta honom, då summan icke kunde anskaffas. Som repressalier för detta mord, blefvo Tristanys fader och breder fusilerade i Esparaguvrra, hvaremot Carlisterne å sin sida i Monistrol skjutit en timmerman, för det han var fader till 2:ne christinos. I Barcelona skall man hafva upptäckt en komplott, anstiftad af främlingar i afsigt att införa 1812 års konstitution. Signal till dess utbrott skulle vara uppbrännandet af en Pålvens staty. England. T Tndorhucet erhöll bhländska municeinalrefaormhillan