Aftonbladet – 12 april 1836, sida 1

STOCKHOLM den 12 April. Dagens utländska poster medförde tidningar från Pa ris af d. 30 Mars, från London af den 1, samt från Hamburg af den 3 dennes. Frankrike. Om man också märkt, att nya mininisteren i allo sluter sig till den gamlas system och hyllar dess grundsatser, så måste man dock finna, att någon försoning i afseende på personerna icke kan tillvägabringas. Tvisten blir dagligen bittrare och svårare att bilägga. För att försona eller neutralisera Guizot lärer man hafva bjudit honom Ambassaden först i Neapel, sedan i London; men han skall icke vilja höra talas om någon försoning. Thierska kabinettet försöker väl inbilla Fransmännen, att schismen icke är blott om och mellan personer, utan äfven om sak, och att det åsyftar en mot förr förändrad politik; men man vill icke tro dessa påståenden och löften. Handlingarne tala allt för tydligt: t. ex. September-lagarne, som utgöra det förnämsta minnesmärket efter gamla ministtren, och som, då frågan om deras stiftande ventilerades, åtminstone pårtielt ogillades af Sauzet, försvaras nu allt jemnt af honom. Hvad som hörer till deres komplettering och stadgande, försvaras och genomdrifves också af honom; sålunda har, genom hans bedrifvande och efter mycken vältalighet från hans sida, lagförslaget om Juryns slutna votering blifvit bifallet; 53000 Fr. beviljade för Erkebiskop Cheveruws upphöjande till Cardinal c. Rättegången om Neuilly-attentaten har ändtligen kommit i gång, men icke som den Fieschi ska, inför Pärskammaren, utan infor Assise-rätten. De anklagade äro 13. Såsom hufvudmän figurera bröderne Chaveau med sin mor. Mesta uppmärksamheten ådrog sig Boireau, som är mycket häftig och orolig. . Han har företagit sig att återkalla alla de bekännelser, han under Fieschiprocessen gjort. Man har begynt finna, det vederbörande hade för brådt om att komma åt Pepins och Moreys hufven ; ty de skulle hafva kunnat upplysa en hel hop. Hr Thiers har haft en lång conferens med Österrikiske ministern (Gr. Appony, som sades snart ämna företaga en resa till Österrike). Man wil veta, att meningen skall vara att uppgöra en nära allians mellan England, Frankrike och Osterrike, för att skydda den fria genomfarten i Bosforen. Det begripes lätt, hvad härmed menas, — En annan förbindelse mellan England, Frankrike och Belgien, eller rättare mellan Paris, Brässel och London, är äfven i fråga: att genom jern