Aftonbladet – 30 mars 1836, sida 2

Den halfparten af Dagligt Allehandas redaktion, som redigerar notiserna ifrån månan, har för denna dagens blad formerat sin penna så hvass som den af gås kan erhållas, och dermed gifvit sina stråk åt Aftonbladet, för det lilla skämt vi tillåtit oss med bemälte halfparts månmenniskor. Att ett så lifligt temperament, som det flammande A:s ) i Allehanda, lätt flammar upp, är visst icke underligt, och ganska oskadligt, emegan flamman mycket liknar den af så kalladt nicht, hvilket nyttjas för teaterblixtar, och som man vet hastigt futtar. till, utan att bränna eller antända, om också nichtet hemtas ur något vredenes käril. Men att denna gången vi skulle blifva föremålet för mnågot futtande, anse vi aldeles oförskyldt, och ännu mera, att vi skulle utsättas för ett sådant oväsen, som i dag uppstått i ett hörn af Allehanda, och för en helsning som nära nog liknar den, hvarmed man stundom vid prestgårdsgrindar på rlandet välkomnas af husets väktare. Om nödvändigt saken fordrade, att någon wow wow (se Dagl. Allehanda i förra veckan) skulle framträda, så hade det väl varit mera skäl, att låta honom skälla på månan, som gifvit anledning till hela spektaklet, än på oss och den hederliga Cajsa Rulta, som är aldeles oskyldig till våra artiklar, i hvilka hvar och en kan se, att vi hållit oss vid det löjliga i sjelfva berättelsen, men så litet som möjligt vidrört den flammandes? lättrogenhet att reproducera den såsom sannolik. Det bästa synes hafva varit, om den flammande hade Sökt tysta ned hela saken. Nu har den i stället blifvit värre igenom förklaringen, att berättelsen med en hop minutiösa detaljer stått i Engelska tidningar, samti Pariss, Berlins och Wiens mest lästa blad. Vi hafva dagligen tillgång till åtskilliga Engelska tidningar, men hafva der icke kunnat finna något om den Engelska astronomens upptäckter. Hvad de Tyska bladen beträffar, så taga vi oss friheten erinra, att vi redan för ett par månader sedan skämtade något öfver den såkallade Prof. Gruithuysens upptäckter af landsvägar i månan, som hade blifvit påhittade af någon skalk 1 Tyskland, och här beskedligt öfversattes såsom något ganska trovärdigt, som vi vilja minnas, i Jurnalen. Skulle det ega grund, att artikeln inkommit i något mera aktadt Tyskt eller Fransyskt blad, så har det mycket säkert skett på ett sådant sätt, att hvem som helst latt kunde se att det bladet icke var dupe deraf. Sålunda finnes den, t. ex. uti tidskriften Revue de Paris. Så: är det deremot icke i Allehanda; väl förekommer något om möjligheten af ett bedrägeri, men att vårt A. icke så tagit saken, synes af de emständigheter som sades tala för dess trolighet, och bevisas redan deraf, att Å:et kunnat bita på en sådan krok, som att ett teleskop skulle låta förena sig med hydrooxygenmikroskopet, till ett gemensamt optiskt instrument, då den som har det ringaste kunsaxap om dessa instrumenters olika sammansättnin, vet att deras optiska verkningar bero af alldeles 5) Se Skånska Korrespondenten, som ganska riktigt förklarat, att det flammande Å, som skrifver konstkritikerna i Allehanda, för närvarande är det enda snille inom periodiska pressen.