Aftonbladet – 24 mars 1836, sida 2

Vuargdråp. (Ur ett bref från Medelpad.) I slutet af Januari gjorde odjuren oss den harm och skada, att de en natt borttogo båda våra hundar, som voro mycket för skadliga åt dem. Derpå lades ut vargmat, neml. en förgiftad katt, som tog lifvet af en varg. Sedermera tillreddes 3:ne förgiftade killingar och lades i en gödselhög ofver natten, för att följande dagen utläggas åt vargarna. Men dessa hade ej tålamod att vänta, till dess anrättningen blef i riktig ordning framsatt. Om natten infunno sig 3:ne vargar med god aptit, uppgräfde killingarne, annamade hvar: sin stek, och funnos, till allt husfolkets stora förnöjelse, om morgonen liggande döda ett litet stycke från hvarandra. Märkvärdigt är, att då vargar förut ströko omkring i hela socknen, nu ingen enda har synts till: Det är icke sannolikt, att dessa fyra vargar hunnit vara öfver allt, utam att ett större sällskap måtte hafva funnits. Somhga säga derföre, att, när dessa odjur sakna någon eller några af sina kamrater, de då märka oråd och begifva sig på flykten. Vi önska dem allesammans en lyckosam resa; måtte de alldrig komma igen! (Norrlands Tidn.) rr OA Ur