JET UCEUDETN APCUEL MIUSRFESy MT SNUS ES: MÖTER: BR RNETERMS AEA TIA BP MIAMIR I förut varit nämnda i några at våra landsortsblad, men väckt föga upmärksamhet, annat än såsom en fantasi, hvarmed någon roat sig; men i går har Dagl. Allehanda lemnat ett utförligt utdrag af alla de underliga ting, som Sir Hersthell funmuit i månan, under förklarande, att visserligen hafva dessa upptäckter mycket sken af fabelaktighet, men de bekräftas af en hop omständigheter, hvilkas trovärdighei synes okullstötelig, och det uppseende alla dessa herrliga ting väckt, föranleder oss äfven alt nämna nhågot derom. Tviflaren runkar väl litet på hufvudet åt dessa omständigheter, helst som åtskilliga små motomständigheter finnas, såsom att i de Engelska bladen och tidsskrifterna ingenting varitnämdt om dessa förvånande upptäckter af den utmärkte Britten, likasom att sjelfva arbetet icke utkommit i England på Goda Hopps-Udden. Genom applicerande af ett Hydro-Oxygenumikroskop, sådant som här visas af Hr Guldsmeden Lindberg, till sitt teleskop, skall han lyckats att närma månan till sig på blott 240 stegs afstånd. Vore månan aldrig så litet närmare vår jord, så skulle man således få henne aldeles in på näsan. Det ligger verkligen någonting hemskt uti att på detta sätt kunna draga ner till sig gestalter från en främmande verld, kunna nästan taga på dem, se dem. sins emellan röra läpparne, utan att höra etv enda ljud, nicka och blinka åt dem midt opp i ansigtet, utan att sjelf blifva af dem det fingäste bemärkt, ty :de äro endast skuggbilder tusefftals mil ifrån. Hvilka gemena instrumenter, äro icke sådana der teleskoper! -man kan numera ick? vara obemärkt i sin ensligaste enslighet. — Ser digt hitet annat öga, Odens öga ser dig visst; ja Odea och hydro oxygen-teleskopet! Hvem vet om icke nå on i denna stund ligger någon: planet och kikar med ett dylikt synrör ner p dig kära läsare; sådant är dock genant! i Sedan Sir Joha sålunda fått månaa in i sitt obseryatorium, har han vandrat in i dess skogar, och klättrat i dess: berg. Han är en Humboldt -förs mår i o a nan. Liksom --geografier torde man med tiden få fullständiga Månogtafier. Se bär ett qvasiutkast, så vidt det, efter de ännu mycket ofullständiga upptäckter, Sir John 1 förenämnde: arbete publicerat, låter sig göra: Allmän Fysisk månbeskrifning. Månans yta visar mycken variation. Vilda skogar omvexla med landskap af den mest romantiska; skönhet. Trenne ocea) ner, oafhängiga af ytterligare sju vaitensamlingar, tillräckligt stora för att kunna kallas haf, bryta sig med hvitt skum mot stränderna. Antaletaf sjöar är oräkneligt. Några seglare på dessa vatten nämnas icke; måhända har under de observationer, som hittils verkställts af Sir Jolin och hans kolleger, årstiden i månan icke varit tjenlig för seglationen. Stora bergstrakteroch skyhöga klippor finnas i myckenhet. Mellan dessa utbreda sig i vissa trakter stora slätter, till utseendet liknande Nordamerikas savanner. Klimatiska förhållanden. Det vill synas, som om i månan alla årstider. verkade på en gång, jemte och tillsammans med hvarannan, ty man har på vissa tråd anmärkt frukter i alla grader af utveckling, från den första fruktbildningen ända till full mogaad. Molnskockningar i atmosferen hafva blifvit observerade, och ait häftiga meteoriska revolutioner äfven stundom ega rum, tyckes bevisas deraf, att man upptäckt spår efter öfversvämningar högt uppe på klipporna, på en sträcka af ungefär 100 engelska mil. . Menniskoracer.... Månmenniskan (Vespertilio Homo. Herschel.) skiljer sig från oss vanliga menniskor påtagligast genom vingar af en tunn, elastisk, hårlös hud, fästade på skulderbladet, och hvilka falla tillsamman ! ända ner till vaden, då man går. Vid den såkallade regnubågsviken vistas den vackraste månmenniskoracen; denna tyckes äfvenledes i intellektuelt hänseende stå fraimom de öfriga och liknar, som läsaren fiöner af nyss: nämnde beskrifning, mycket englarna. Folket är vanligen omkring 4 eng. fot högt, och med undantag af ausigtet, äro de betäckta med ett kort, glämsande och kopparfårgadt hår. Ansigtet har en gulaktig kötfärg, : (4 muuven är mycket framstående. Hufvudhåret är mör-: kare än det andra: och starkt krusadt; de ha det lagdt i tvenne besynnerliga -halicirklar vid tinningarna, trobigen ett litet koketteri, liksom våra fruntimmers såkallade boucles damour; dessutom nyttja de ett yfvigt. skägg på underkäken, motsvarande hos oss: de moderna. diplomatiska . polisongerna. Att slutautafderas öppna ock kloka ansigtsuttryck, samt deras passionerade och emphatiska åtbörder, ega de förmåga af tal och förstånd, ehuru deras umgängssätt annars icke är fyllest : så fint och bildadt, som vi här nere äro vana att oss emellan pretendera.. Nå, det: kan man väl tänka! I synnerhet förlustade sig på ett sätt , som här icke anses passande i sällskap, men som de finna mycket angenämt. os : . Flora. Ar både rik och skön. Trettioåtta serskil