Aftonbladet – 16 mars 1836, sida 3

Sn tr Sn ttn .I sammanhang med denna fond hafva Revisorerne också gjort anmärkning dervid, att Kommersekollegii nuvarande hus, som är förklaradt för fondens tillhörighet, icke finnes bokfördt bland dess tillgångar, och hemställt aut detta måtte ske, samt fonden ätnjuta hyia för den del af huset, som nu begagnas af andra sta.ens verk. Alvenså hafva de gjort anwärkning dervid, att på gården Vill samma hus finnas uppförda flera träbyggnader som begagnas till H. K. H. Kronprinsens stall och foderskullar, hvarigenom såväl eldfara uppstår, som ersättningen för huset nedsättes med 25 procent, i fail eldsvåda skulle uppstå. Kommersekoilegium har instämt häruti, under tillkannagifvande, att ifrågavarande trädbyggnader uppfördes redan under f. d. Konung Guostaf IV Adolfs regering. Fondens osäkra fordringar utgjorde vid slutet af år 1834 ett belopp af 146,172 Rdr bko. Föröfrigt lemnar berättelsen upplysning om, att å det till forlagslån för nya, förut okända upplinningar afsatta auslag af 200,000 Rdr, dylika lån voro beviljade till belopp af 198,135 Rdr, hvaraf åren 1833 och 1834 influtit genom förfallna kapitalafbetalningar 70,000 Bdr. Bland dessa hade 18,000 Rdr blifvit utbetalda till Ryttmästaren Fr. Rosenborg och Fabriksidkaren skenmark. Derefier hafva, af de uppkomna nya tillgångarna, följande förlagslån blifvit utbetalda, nemligen: Till Grosshandlanden: C. F. Liljewaleh 25,000 Rdr; Klädesfabriksbolaget Vougt Wetterling i Norrköping 15,000; Rörstrands porcellainsfabriks intresserter, af hvilka en likväl afsagt sig begagnandet af den, på honom belopande fjerdelen, 15,000; Fabriksidkaren Felling till utvidgande af en machinverkstad i Stockholm 2,000; Handlanderne Winberg och Meyer, för deras bomullsspinneri uti Karlshamn, i afräkning å beviljade 30,000 Rdr, 14,800. Under åren 1833 och 1834 hafva följande nya förlagslån blifvit beviljade: Åt en kapten E. A. Panchcen, för anläggning af en fabrik för tillverkning af fernissade tyger, 6000 R:dr; Machinbyggmästaren G. Bernhardt, for anläggande i Nyköping af en verkstad för bjultillverkning med machineri, 10,000 R:dr; Grosshandlanden G. F. Hennig till understöd för ett bomullsspinneri nära Götheborg, 15,000; -Fabriksidtaren B. L. Nagel, för en fabrik af salmiak, berlinerblått och blåsyradt kali, 5000 R:dr; Bergsrådet. J. J. Muncktell, för anläggning af en pappersmachin, i likhet med den vid klippan, 25,000 R:dr; Hr J. E. Cardon, för anläggande af ett litografiskt tryckeri, 3000 R:dr; Guldsmeden Lenholm, för drifvande af en platerfabrik, 6000 R:dr; Fabriksbolaget Gibson Keiller, för en segelduksfabrik samt spinneri af hampa, lin och bomull, vid : Jonsered, nära Götheborg, 30,000 R:dr. Revisorerne hafva anmärkt, att genom dessa dispositioner bhfvit å den ofvannämnde fonden anvisade 123,866. R:dr 32 sk. utöfver fondens disponibla tillgångar, samt att således, äfven om kapital-afbetalningarna behörigen ivflyta, en tid af omkring 3 år kommer att förflyta, innan alla förlagslåven blifvit till alla låntagarne utlemnade. Ulldiskontfonden har vid slutet af år 1832 utgjort 116,292 R:dr. Utgifterna åren 1833 och 1834 hafva utgjort: aflöning uch arfvoden för Direkt. Hofman Bang samt den vid Ullkoutoret i Norrköping anställda personal, för båda åren 7,479 R.dr; extra utgifter 194 R:dr;reseoch traktamentspenmngar för Direktören Hofman Bang 1103 R:dr; transportkostnads-ersättnving för införkrifna får 13,234 R:dr; resekostnads-ersättniog till Hr Hofman Bang, 2256 R:dr; jläropremier till Kongl. Sekreteraren Nathorst för 5 fårherde-elevers inöfvande, 2500 R:dr; summa 26,768 R:r; hvarigenom fondens kapitalbehållning år 1834 hade nedgått till 92,765 R:r, hvarunder likväl äfven inbegripas åtskilliga förskott för magasinsbyggnaden i Norrköping, sawt för ytterligare imförskrifna får m. m. tillsammans 28,301 R:dr, som för återstående redovisning ännu icke kunnat upptagas bland utgifterna. Egentliga behållningen skulle således icke blifva mera än 64,463 Rdr, hvaribland ändock räknas åtskilliga till större delen osäkra fordringar, å 35,025 Rdr, så att denna fond i det hela är temligen ihålig. AA den så kallade nya ulldiskontfonden, hafva till 1834 års slut från och med året 1832, blifvit disponerade 119,076 Rdr, och behållningen utgjorde 79,345 Rdr. Denna nya fond har uppkommit genom ett af Rikets Stärder lemnadt kreditiv å Riksgäldskontoret. Berättelsen upptager slutligen äfven några förhållanden med den vid Frescati anlagda, staten tillhöriga, blekeri-inrättning. Statens utgifter härtill hafva utgjort, för kanalgräfning, byggnader och reparationer 16,905 Rdr; för machinerier och inventarier 7.572, och i arrende för hblekeriplatsen åren 1822 — 35, 2764 Rdr; arfvodeitill den, för chemiska blekningsmethodens införande, fråa Skottland inka!lade manufakturisten G. Cumrming från Oktober 1818 till samma tid 1823 a 1500 Rdr årligen och . derifrån ull 1830, å 600 Rdr årligen, tillsammans 11,300, som med det föregående ger i utgifte för denna insällning