Aftonbladet – 12 mars 1836, sida 2

! mm — — rn SMEDEN KOLM MOT PROSTEN HOLM. ORIGINELL RÄTTEGÅNGSHANDLING. Få rättegångshandlingar torde befinnas i alla afseenden mera originella, än nedanstående, för nvilken sett rum blifvit begärdt i vårt blad. Sjelfva stämningens . innehåll, svarandens sätt att undandraga sig dess tillställande och domstolens resolution täfla med hvaranzs . dra. I fall målet vidare fulköljes, skola vi derom lemna underrättelse. Utdrag af domboken, hållen vid lagtima höstetin get med Själevads tingslag uti Fremmerbilla tingshus den 14 Dec. 1835. N:o 47. S. D. Emellan Mästersmeden Carl Fredrik Kolm och Prosten samt Kyrkoherden Hr Magistern Carl Johan Holm har rättegång uppkommit uti ett ämne, som är märkbart utveckladt uti följande stämningsmemorial: Det är bedröfligt, att en själasörjare måste drifvas af lagens piska, att betala en fattig arbetare dess förtjenta lön; han som predikar förakt för denna verldens rikedomar, och sjelf nedlåter sig till den lågaste egennytta och orättvisa, som fordrar lydnad och tjenstaktighet af andra, utan att sjelf vara billig! men statt stilla du sol, tills Jerichos icurar ramla, 3ade Josua. Jag äger fullt förtroende till Häradsrättens upplysning ech rättvisa och anhåller således om kallelse och stämning till nästa ting med Själevads tingslag å Hr Prosten Magister Carl Johan Holm, uti påstående om : hans förpligtande att till mig betala en summa af Ett Hundrade ; Sextiofem Riksdaler, aderton skillingar riksgäldssedlar efter räkning — Denna räkning grundar sig till det mesta på det hö, som Herr Prosten enligt kontrakt är skyldig att till mig ansvara, och det öfriga ar för ved, som jag likaledes är berättigad till, för sista året. — Det är Härads-rätten nogsamt bekant, att jag förlidet år instämde Herr Prosten för veden för de förra åren. — Herr Prosten vädjade emot Härads-rättens Utslag, som rättvisligen innehöll, att jag skulle ha rätt efter kontraktet, och androg, att han ville ha sina slafvar afhörda som vittnen, och Herr Prosten har äfven fått uppI skof till nästa Lagmans-Ting, på den grund, att en del af Rättens ledamöter skola intyga om Prostens vittnen äro slafvar eller ej. — Dessa ledamöter känna ganska väl, att Herr Prosten vid anstäldt utmätningsförsök hos bans torpare förklarat, att dessa ej voro annat än MStatfolk och således kunna ej vara vittnesgilda. — Men hvad som i synnerbet här väcker uppmärksamhet, är Herr Prostens vackra libell till Lagmans-rätten, som jag fick emottaga till besvarande — der talas om lagvrängniog, orättvisa, partiskhet och mera sådant, som Själevads HäradsRätt har begått. — Efter hvad jag känner, så är Själevads Häradsrätt allmänt berömd för rättvisa, upplysning och opartiskhet; äfven som, att dess ordförande hade kunnat blifva en af Sverges upplystaste, rättrådigaste och arbetssammaste Domare, om han nemligen haft förtroende för nepotismen — men huru Hr Prosten deremot är känd, det lemnar jag: derhän. Jag förstår icke, hvarföre Hr Prosten visar sin hämd i så hög grad emot mig, enär jag tydeligen vet, och hvad rättens ledamöter kunna intyga,,att jag alltid med höflighet och tjenstaktighet gått Hr 7 Prosten tillhanda. Om jag till exempel skulle hafva beskyllt Hr Prosten att hafva bastat och bundit folk, som till någon missgerning icke var förvunnen, och under hvilken sak Hr Prosten är sub reatu, så länge han lefver, att Hr Prosten har fört falska protokoller, att Hr Prosten har roffat nät ur Domsjöfjärdet, utsatta af hans åhörare, hvilka voro bederliga bönder, att Hr Prosten har