Aftonbladet – 3 mars 1836, sida 2

af skattebördan innefattas i det väckta förslaget, och om det kan bifallas, såsom allmänt stadgande, af någon annan, än de statsmakter som utörva lagstiftningsoch beskattningsrätt. Häraf följer ock, att socknemän, till hvilkas öfverläggaing frågan nu är framställd, ej kunna anse sig behörige att ingå i något sådant åtagande, som begärdt blifvit. — Skulle icke destomindre ett yttrande i hufvudsaken erfordras, såsom afeller tillstyrkande för den händelse att frågan på behörig ort en gång komme under laglig pröfring, så äro här äfven de skäl antydda, på hvilka ett afstyrkande vill grunda sig. Ingen skattskyldig kan på förslaget vinna, men många måste oberäkneligen förlora, och båtnaden för sjelfva statsverket tyckes vara ingen eller åtminstone ganska tvetydig. Ej ens uppbördsmännens besvär kan minskas, då de många privata utmätningarne komma i stället för de publika. Andamilet, som sökes, torde lättare kunna vinnas, om för kronoutmätningarne beviljades utmätningsarfvode, der tillgång hos den skattskyldige fiones; ty härigenom uppkommer omtanka att betala vid uppbördsståmmorna. Och med underdånigt tillstyrkande häraf, skulle jag önska se förenad en underdånig anhållan om anstånd med uwuppbörden till slutet af Mars månad, hvaraf verkställbarheten är vitsordad i den nådiga skrifvelsen, och hvaraf följderna skulle vara af så stor vigt för den mindre bemedlade skattskyldige medborgaren, hvars undergång nu ofta beredes genom nödvändigbeten att om hösten och på första vinterraånaderna föryttra sina landtmannaprodukter, hvilkas pris då oskäligt nedtvingas, genom öfverhopande tillförsel. En högst välgörande förändring häri skulle blifva en verkan af uppbördstidens framflyttande, och det derigenom, i sin mohn, ökade välståndet skulle blifva den bästa borgen för kronoutskyldernas ordentliga afbördande. — Utan detta vilkor ville jag deremot ingalunda tillstyrka utmätnings-arfvode för Kronoutskylder, :såsom allt för mycket betungande den obemedlade skattdragande under nuvarande svåra förhållande. i Sv. L. Theorell. Härmed hade Församlingens öfrige Ledamöter enhälligt förenat sig. .