Aftonbladet – 2 mars 1836, sida 2

JITSAICLD VILI VIRA iIHOUaAd all UlUCLdla UTGDINRTA II UTI trupper, men vizades också det farliga uti att bafva 600 man utan bestämd sysselsättning, mera än några veckor om året. Ja! fir Wern förklarade ärligt i borgareståhdet, att regementets soldater underhöllo oordningar bland den yngre generationen af arbets-klassen, att de spridde hågen för lösdrifveri i orten, och att Hr Petrås reservation, som hade till föremål, att kraftigt bevisa behofvet af truppens upplösning, vore en verklig tolk af provinsens tänkesätt. Vi hafva anfört dessa omständigheter, för att. dervid fästa uppmärksamheten hos dem det tillhör, att vakta deruppå, och att utröna sanna förhållandet, för ätt derefter taga sina mått och steg. Beslutet hos Ständerna blef, genom det vanliga medlet, votering, att ingenting kunde beslutas. Det är en obestridlig sanning, det artillerivapnet i Sverige alltid haft många anhängare. Mrsakerne härtill. äro mångfaldiga. Alla synas vara erse derom, att man icke bildar detta vapen på en gång, utan successift, och att det utgör nära nog en särskild vetenskapsgren. Många af Napoleons eröfringar tillskrefvos hans arntillerier. Tillafventyrs var det ock, besynnerligt nog, just detta vapen som störtade honom. : Uti slagen vid Dennewitz, Grossbeeren och Leipzig möttes artilleristen från Toulon af det vapen, som till någon del var hans eget verk, utveckladt i ett land, för hvilket det ej eller från fordom varit främmande. Om ock Sverige icke egt mer än en Cardell, som var en af krigets söner, böre vi hoppas att af samma stam erhåila flere afkomlingar på skicklighetens vägnar. Den 20-åriga freden har icke aflägenat möjhlgheten dertill, då den ej förmått bilda minsta liknöjdhet för ett vapen, hvars praktiska del endast krigslågan kan riktigt uppvärma. Beviset ligger öppet uti 1830 års Ständers frivilliga och kraftiga bidrag för artilleriets förstärkande, med ojemnförligt större bidrag än för alla andra föremål. Sålunda, och då Konungen då fordrade för artlleriets personella behof en årlig tillökning af omkring 103,000 R:dr, biföllo Ständerne deraf nära 100,000 R:dr. Det var ursäktligt om Ständerna, fyra år derefter underrättade, att ytterligare 21,458 R:dr 13 sk. 6 r. årligen erfordrades för artilleriet, drogo i betänkande, att i så brydsam financiel ställning, som Statsverket nu sig befann, hvilket icke vid förra Riksdagens slut påräknades, åter meddela nya tillskott. Betänkligheterne ökades vid vunnen erfarenhet deraf, att då vid förra Riksdagen, reduktionen af Konungens Eget Värfvade Regemente lofvade en besparing af cirka 30,000 R:dr, denna utsigt icke bättre realiserat sig, än att nära samma summa, fastän på ett annat ställe af Riksstaten, graverade densamma. i Erfarenheten att hvarje anslag, i sin början obetydligt, . ökat sig med hvarje följande Riksdag, kan i öfrigt läggas till de skäl Ständerne åberopade för afslag å förslaget om nya bidrag till den så kallade Raketkorpsen. Likaså torde kunna till skälen för bristande bifall till fyllnadsanslag för indelta infanteriets aflöning laggas det, att den reglering af indelta armeenå löner, hvarföre Ständerne vid föregående Riksdag, gjorde betydligt tillskott, på de flesta orter icke åstadkommit den påräknade belåtenheten. Bland de behof som för armens exercis och vapenöfningar framställdes, förekom först 85,000 R:dr årligen eller for 5 år 425,000 RB:dr för indelta armeens allmänna vapenöfningar eller såkallade lustläger, och hvilket anslag ej beviljades på grund deraf, att den af rustoch rothållare utgående årliga passevolans-afgiften dertill lemnade tillgång, i synnerhet som upplyst vore att passevolans-kassans årliga inkomst utgjorde omkring 198,000 R:dr. i Minerva klandrar äfven beslutet att ej bevilja föreslagen förhöjning af 17,000 R:dr uti anslaget till exercisesqvadronernes underhåll. Som vi förut flere gånger erinrat, var motiveringen hos Statsutskottet alkid klen. Således saknades i detta ämne det kraftiga skäl, som ligger deruti, att 1830 års Statsutskott uti sitt Betänkande N:o 132, sid. 186, i fråga om underhållssumma för berörde ändamål, förklarat, att densamma, 22,000 R:dr, från början anslagen endast för Smålands och Skånska kavalleri-regementerne, i sednare tider blifvit fördelt på samtl. indelte kavalleri-korpserne, men likväl svarat emot behofvet, utan att dock lemna någon betydlig besparing... Då hu ej annorlunda utreddes, buru ett så betydligt behof uppkommit, att icke mindre än 17,000 R:dr årligen fordrades att det fylla, än att General-Adjutanten för Armåeen dertill uppgjort planen (!), så var det ej godt för Statsutskottet att tillstyrka eller för Ständerne att åtaga sig em dylik utgift. (Forts. följer.) ——r---bHTr H HnLnnotfstfnsts2iirm — —— Bed. har i frågan om RBReg:s och Skara Konsistorii