Aftonbladet – 16 februari 1836, sida 1

antogs naturiugtvis af Lorderne. — I Underhuset föreslog Sir Robert Peel ett likalydande amendement, som det Wellington framställt i Öfverhuset; men efter en temmeligen vidlyftig debatt, som uppkallade flere af Husets förnämsta talare, förkastades Peels förslag med 284 röster mot 243, således med en majoritet af 41 för ministrarne. . Frankrike. Tidningarna innehålla nästan , ingen ting annat än Fieschi; de hinna knappast nämna några ord om de löpande affärerna för dagen. Man fortfor i Paris att tala om en ny ministere, hvari Humann skulle biifva chef. I kamrarna hade föga förefallit. D. 1 deanes hade ministeren framlagt några lagförslag, bland andra ett om den högre undervisningens reglering, hvarför lärofrihet ligger till grund, Guizots mledning och mo-, tiver skola vara ett mästerstycke, — Om räntenedsätt ningen har, utom Gouins förslag, inkommit ett nytt af Felix Bodin. Det förra upplästes, men diskussi nen upsköts, emedan Hr Thiers begärde tid att bercda sig på svar till den 4; och före den dagen skulle ingen session hållas. 2. 30 fortsattes, inför Pärerna, Fieschiprocessen. E. förklarade sig öfver, huru han kommit att hafva Hertigens af Bordeaux porträtt: han bade köpt det, för att vilseleda tankarna. Han hade likaledes ämnat köpa några oppositionstidningar, för samma ändamål, men ej hunnit. Om hatten, som hittades i rummet, kunde han ej gifva besked. Kort före machinens aflossande hade F. blifvit villrådig, emedan han på Boulevarden fått se sin välgörare Lavocat; men, sade han tll sig sjelf, du har gifvit ditt ord, och du måste hålla det. Om anledningen till brottet sade han: jag är gammal soldat, mer Italienare än Fransman, och blef dömd 1815 med Murat. Efter Juhirevolutionen ställde jag mig tll regeringens disposition och fick något understöd. Jag är hyarken Carlist eller republikan. Upptagen bland veteranerna, fann jag mig lycklig, men gjorde en bekantskap, som kostade, mig allt hvad jag egde. Sedan jag tjenat Hrr Cannes och Lavocat och äfven blifvit brukad af polisprefekten Baude, blef jag dömd till fävgelse, emedan jag osant utgifvit mig förut vsra dömd för po-litiskt brott. Ater utsläppt, föll. jag i djupt elände. Då inkom jag i Moreysuhus, och der sammansmiddes skomplotten. Mina medbrottsligesstå långt under mig; de äro mig ej värdige. Blott detta felsteg har jag begått i min lifstid. I politiska associationer hade han aldrig varit medlem; de medlemmar, han träffat, -hade föraktat honom, som Bonapartist. Han hade aldrig visat republikanska tänkesätt och aldrig haft någon gemenskap med regeringens fiender. Colporteur för tidningen la Revolution hade han varit blott så länge, som den skrefs i Bonapartisk anda, d. v. s. så länge unga Napoleon lefde. I Dec. 1834 eller Jan. 1835 hade planen till brottet först blitvit uppgjord af Morey. FF. hade sedan sin muilitärtid upgjort modell till en dylik machine, hvarmed ett helt regimente skulle kunna nedskjatas. En dylik fann Morey kuuna nyttjas mot konungen. Han stack modellen hos sig, för att visa Pepin den. M. hade gjort F. bekant med Pepin, som begärde, att modellen skulle göras i trä. En dylik förfärdigade F., som, på Pepins fråga, förklarade, att machinen skulle kosta 500 Francs,h;arpå P. sade, att dermed skulle det nog hafva goda vägar. Först hade M. och P. velat hyra ett hus nära Deputerade-kammaren, för att der spränga konungea och dess familj i luften; de ville icke, att konungen skulle ensam undanrödjas. Vore fråga om konungen ensam, hade M. trott ej mera behöfvas än att på 150 stegs afstånd lägga an med en bössa; och han skulle icke skjutit bom. Först utsågs d. 1 Maj, M. M:s namsde;, till. mordförsöket, och redan i Mars sågo de sig om efter ett passande rum, Andiligen bestämde de sig för det hus, hvari gärningen sedermera utfördes. More gaf 100 Sous i handpengar på hyran. F. kallade si; Girard och utgafs för mechanicus, på det han utan niisstanka skulle kunna arbeta på machinen. Under tiden förtjente han sitt uppehälle på ärligt vis. Morey och Pipin skulle hafva skrutit af sin bekantskap med :epublikanerna Cavaignac och Guinard. En gång hauce Fieschi varit på en republikansk middag hos Pepiu, der det icke taltes om annat än anslag mot konun:cns lif, till dess ordföranden, en deputerad, sagt, att svken ännu icke vore färdig. F. hade haft sammant::de med en person, som af Pepin blifvit honom presen!efrad såsom en prins Rohan, Carl X:s cousin, men :isom republikan oense med honom. oF. hade tiat!s fått penningeunderstöd af Pepin och Morey. P. hade alltid, då flera voro närvarande, bemött F. mycker a tigt och gifvit honom titel af mon brave; men på tvi man hand hade han alltid misshandlat honom. Cevärspiporna hade ifrån början skolat anskaffas af ec vaignac (hvilken, som man vet, med en del af Apiilfångarna undkommit och ej åter blifvit gripen); men Oo han Lo oe di Ar fll JL AA Fn many hi ta