Aftonbladet – 9 februari 1836, sida 1

skapet af Vittoria tyckes ej ha medfört något sfjörande resultat. Båda partierna tillskrifva sig segern. Det sannolikaste tyckes vara, att Cordovas plan, att draga Karlisternes uppmärksamhet åt tvenne punkter, för att på den tredje tillkämpa sig fri passage till S. Sebastian, misslyckats, som han sjelf påstår, genom hans soldaters allt för stora ifver, men att han följande dagen den 17 behållit fältet. Att striden förts med mycken färbittring och varitganska blodig, kan slutas deraf, at i ett enda regemente har öfversten Narbaez och 8 officerare blifvit sårade. Karlisterne, som kommenderades af Villareal, skola ha förlorat 300 man i döde. Christinos Jära ha bemäktigat sig fästet Guebara, hvars garnison dels gifvit sig, dels flytt bort. — Don Carlos skall befiana sig i Onate, sysselsatt med bildandet af en främlings-legion, bestående af desertörer fran Engelska och Franska legionen. Sanningen af denna sistnämda uppgitt torde emellertid kunna betviflas. Regeringen har utfärdat en proklamation till de Baskiska provinsernas invånare, hvari de uppmanas att återkomma från sin förblindelse; deras hopp på de Nordiska makternas bistånd visar sig som illusoriskt, emedan dessa äro 300 mil aflägsna och ej kunna låta en enda man marchera utan kabitternas i Paris och London tillåtelse; de hotas med en här af 100,009 man, och underrättas slutligen. a!t hvar och, en af dem, som ville öfverge usurpatorns fanor, för att draga sig undan till Frankrike, skall erhålla fullkomlig amnesti och, om han är soldat, 4 realer om dagen, men ännn mer, om han är oflicer eller infinner sig med häst och vapen. Dessa pennigar skola utbetalas af Spanska autoriteterna i Bayonne. Portugal. Bada kamrarne hafva antagit tacksägelseadressen, som egeniligen endast är en repetition afthrontalet, — Krigsministern lofvar gtora besparingar inom sitt departement, och att efter 3 månaders forlopp ingen utländing mer skall finnas i Rortugisisk tjenst. — Inrikesministerns föredrag väckte deremot i Deputeradekammaren mycket missnöje. Hån sade nemligen, vid frågan om kyrkan, att det, efter tiondens upphäfvaude, ej fanns något naturligt medel till presterskapets försörjande, hvilket yttrande synes gifva stöd åt den förmodan, dets ministrarne ärQ benagne för hvarjehanda reaktionära åsgärder och endast väntade på någon liten uppmuutran af Cortes, för att åter införa tonden. — Hr Campos faller allt mer och mer i krediten Man kallar honom pantministern, i anledning af de medel, han begagnat, att förskaffa sig, om äfven -blott de obetydligaste summor. Vid förelåggande af sitt projekt — vH godset Leiviriass försäljning, och der han drog i härnad mot sin företrädares förvaltning, röjde han en verkligen otrolig okunnighet om sjelfva de ämnen, som hörde till hans departement. Sålunda sade han, att. hypoteket på tobaks-kontrakiet utgjorde 930 Contos, ehuru det endast är 230, m. m. Hr Gomes di Castro begärde att genast få bevisa origtigheten och orimligheten i ministerns anförande, men hindrades derifrån af Presidenten, som ej kunde tillåta det förr, än anförandet blifvit tryckt. — Hr Macario di Castro hade föreslagit, att de deputerades dagtraktamente borde nedsättas från 8 till 5 krusader, men detta förkastades. Imellertid hafva 22 deputerade afsact sig det. ta traktamente. — Drottningen har under :sednaste veckan hvarje afton besökt antingen Franska, Ttalienska eller Portugisiska teatern. På den sistnämnda framträdde en skådespelare, helt och hållet klädd i Portugisiska fabrikater, och höll ett tal till H. M:t af det innehåll, att Portugal omöjligen kunde komma till någon trefnad, så länge icke de Fransyska modkrämerskorna utträngdes af inhemska, och så länge man finge bära Franska sidentyger samt Engelska ylleoch bomullsyaror i stället för Portugisiska. Oppositions-udningarna inrekålla äfven regelbundanma anfall mot Drottningen för hennes brist på patriotism, emedan hon håller en Engelsk kusk samt Engelska stalldrängar och hästar. Man torde häraf ungefärligen kunna bedömma, på hvad punkt Portugisernes statsekonomiska upplysning befinner sig. England. . Någonting egentligen nytt af vigt finna vi icke i de Engelska bladen, hvilka hufvudsakligen sysselsätta — sig med hved som har afseende på parlaments-sessionen, hvilken, såsom bekant är, skulle öppnas d. 4 dennes. Lorderne Melbourne och Russel ämnade dagen förut gifva storå middagar åt de liberala ledamöterna at båda husen, hvarvid throntslet skulle dem meddelas. Konunen ämnade i egen person öppna parlamentet. Det sadesy alt Sir Robert Peel hade för afsigt att i Underhuset föreslå ett amendement till adressen, och detta lärer vara orsaken, att Lord Russel, och efter honom. de liberala bladen, uppmanat mimstörens vänner. att redan första dagen af sessionens början vara på sm post. En tidning lögger så mycken vigt härpå, att den försäkrar, att, fall af en parlaments-upplösning, ingen le