Aftonbladet – 9 februari 1836, sida 1

RPS j buller, mindre för att tillfredsställa sina samveten än I sina kommittenter, och äro nöjde, att deras remonstraI tioner, sedan de Vvederbörligen äro gjorda och kungjori da, nedtystas genom en ajournering af frågan. Broglie har öfvergifvit den tro:siga ton, hvari han förkunnade regeI ringens motstånd och vägrade ytterligare förklaringar, I till dess frågan i vederbörlig form vore framkommen. ; Konungen har tförebrått sin rådgilvare det stolta språket; : och denne har således blifvit höflig. Resultatet skall I vara, att man öfverger förslaget, mot det att ministtren I afger en förklaring och ett halft löfte för framtiden. Så! lunda kommer saken säkert att slutas till allas nöje, j utom plurahtetens af nationen. I Så säger en korrespondent af den 235 Jan. i ett engelskt blad och tillägger, att PArgout icke lemnar banken, dock vore ovisst, huruvida Humann derföore åter I inträdde i ministeren. Den direkta posten från Paris I innehåller däremot underrättelser, som icke egeatligen bekräfta denna uppgift. Humann, (som verkligen tycj kes på allvar vilja nedsäitningen) har blifvit ledamot i en bureau, och han blef äfven vald till en af Commissarierna, som böra pröfva 1837 års budget; men denna oformlighet afböjde han sjelf. Annars är det I märkligt med valen till Budgetkommissionen: i allmänhet, att oppositionen fått stor del deri, som den säI kert icke annars fått; frågan om räntenedsättningen beI handlas nu. såsom af en så öfvervåagande vigt, att an) dra konsiderationer vika derför. Allt, heter det, Syl nes bebåda en svår strid för ministeren (så vida nem; ligen ofvan intagna engelska korrespondence är oriktig); och frågan torde blifva politisk (hvilket Argus påstår den redan vara allt ifrån födelsen). Thiers, som är j don od skall också redan hafva funderat på, huru ; han skall få ihop ett nytt kabinett, ifall något otyg skulle vederfaras det nu varande. Mol, Passy, Sauzet och naturligtvis framför allt Humann skulle vara i fråga. — Den 27 Jan. i kammarens session tillkännagaf presidenten, att ett förslag inkommit, som, utan att närmare blifva kändt, remitterades till Bureauerna. Man förmodade, att det var Gonuins förslag om nedsättnipg. Marineministern begärde 73 million supplementarkredit, 1 anseende till förhållanderna med Amerika. Det mesta är på förhand åtgånget. Ett tal, som Humann höll den 25 Jan. om Frankrikes financiella ställniag, skola vi vid tillfälle meddela. j Vid bofvet är för närvarande mycket muntert och dansas ifrigt. Hos Drottningen hade ett par ifriga valsande dansat omkull, hvarvid damen slapp med en stark rodnad, men kavaljeren vrickade armen. Hertigens af Orleans baler äro de eftersöktaste och muntraste; endast de utmärktaste skönheter bjudas, och antalet är inskränkt till 180, hvarfore bjudning dit är icke blott en nåd, utan tillika en kompliment. Under den nu instundande Fieschiprocessen skola dock alla baler och korcerter vid kofvet inställas. Kevrault och de öfrige, som blifvit häktade för det diktade anslaget mot Konungen, hafva nu blifvit utsläppte. Hela tillställningen tyckes hafva varit en spekulation af polisen. Spanien. I Madrid har Prokuradores-kammaren fortfarande sysselsatt sig med diskusionen om vallagen. Frågan, huruvida valrättigheten skulle för hela riket bestämmas . efter en viss valcensus, eller om den skulle tillerkännas de högst beskattade inom hvarje provins, hade slutligen, efter 3 dagars debatter, afgjorts till det sistnämnda systemets förmån, således efter ministörens önskan och emot Martinez de la Rosas parti. Under loppet af diskussionen förklarade Hr Mendizabal, i anledning af kreditlagen, det hans afsigt icke vore att begagna den i deras frånvaro, som-antsgit henne, utan att de nuvarande Cortes skulle bli så länge tillhopa, tills deras efterträdare hunnit samlas. — I båda kamrarna har man talat om oroligheterna i Barcelona: Hrr Proceres begärde af Hertigen af Ossuna närmare upplysningar derom. Man hade angifvit hämdbegär som orsak till dessa uppträden; men om detta var fallet, hvarföre hade man då proklamerat 1812 års konstitution? Cortes borde vara angelägna alt få veta, huruvida regeringen fogat anstalter till dylika skändligheters förekommande, eller om man finge vänta att se Isahella IT:s thron ännu oftare bestänkt med blod. Inrikes ministern meddelade fu några upplysningar om förloppet och uppläste en skrifvelse från regeringen till Gen. Mina, hvari yttras den misstanka, att oroligheterna i Barcelona vaort anstiftade af Carlisterna. Näåera Procerer voro hkväl icke nöjde med denna förklaring; andra deremot togo ministrarnes parti, och debatten blef så stormig, att Vice-presidenten ej kunde återställa lugnet annat än genom cessionens upphäfvande. Detta stillade imellertid ickede upprörda sinnena; man tvistade nu om, huruvida V. Presidenten, Hertigen af Rivas, var berättigad till en sådan åtgärd, och tillskrifver honom allt för stor partiskhet för sin vän premier-ministern. — I ProJaso To Von ut 7 I