Aftonbladet – 1 februari 1836, sida 1

ej så mycket rörelse i det pohtiska lifvet, som man hade väntat. Budgetten, som offentliggjordes straxt förut, emottogs med blandade känslor. Den förskråckte mången genom uppgiften om finansernas betänkliga ställnivg; och detta ämne uptog nästan hela uppmärksamheten. Bristen på offentlighet vid Ständernas öfverläggning bidrog äfven, att minska intresset för deras förhandlingar; och en förordning emot dessas refererande i allmänna bladen minskade naturligtvis detta ännu mer. Detta oaktadt visade sig i ständer-församlingen en ) större massa af duglighet och kraft, än man gerna kunde vänta sig. Den ifver, hvarmed de deputerade framkommo med förslag till förbättring i nästan alla grenar af statshushållningen var lofvärd; och om än deras resultater icke kunna genast blifva så stora, är dock denna början alltid hoppgifvande. Under tiden blef det omtalta mot professor David började tryckfrihets målet utfördt, på ett sätt, som både länder konungen och domstolarne till ära — den förre, da ingen inverkan försöktes på domrarne — de sednare, då de icke syntes ett ögonblick göra afseende på, alt regeringen sjelf anbefallt målets upptagande. Rättegången emot tryckpressens utvidgande utvidgade friheten att skrifva. -Domstolarne erkände denna, på ett sält, som måste bära frukt — och utgången har visat, att de två stats-makterna, regering och domaremakt, stå i Danmark måhända mer oberoende af hvarandra, än i mången gammal konstitutionell stat, under det att inom nationen alltmer utbreder sig den öfvertygelsen, att lagstuftningen bör blifva en med konungamakten gemensam tillhörighet åt ständer-församlingen. I Att nämnde land sålunda under året 1833 gjort stora framsteg i politisk utveckhng, kan med skäl antagas; och skriiten innehåller äfven er mängd speciella I bevis der för! som dels utrymmet nekar oss, att här upptaga, dels ej för Svenska läsare kunna hafva nog intresse. i. I Säkert synes det emellertid, att det var hög tid. för I Danska regeringen att intressera nationen för sin poliI tiska existens, emedan finanserna äro högst betänkliga, hvilket man kan finna af följande sammandrag. Den 1 Jan. 1835 utgjorde Danska Stats-skulden : Wen inländska oo. cs co -o -. 71,481,000 RBbD. Den utländska . so co os 58,324,000 — S:ma 129,8053,000 RbD; omkring 190 millioner R:dr Svenskt B:ko Räntan utgör: För den förra . . 2,87 För den sednare . 7 1,898,000 4,7TT Statsutgifterne utgöra: 1 silfver. Civil-listan (Hofvet m. m.) . . 1,480,000 RbD. Diplomatien ör sr ve ev om 379,000 — Civil-administrationen . . . . 1,012.000 — Marinen . so oso co co co 20 1,203,000 -Armeen sor so so so co co 2 2,652,000 — Stats-skulden, med omkring en millions amortissement . . . 5,736,000 — Pensioner m. mM. so sv osv osv 821,000 — Allmånna inrältuingar . . . . 671.000 — Kolonierna .o soc 0 0 co ch 140,000 — Porto för Embetsverken . -. . 32.000 Ständernas kosinader . . . . 40,000 — — Oförutsedda utgilter. . oo oo. 100,000 — S:ma 14,266,000 RbD. oo. Stats-inkomsterna utgöra blott 13,943,000 RbD. hvaraf landtskatten ÅL omkring 2 millioner menmskor 3,250,000 RbD. och Öresunds tullen omkring 2 milhoner BbD. årligen. Då man nu besiunar, att kameral-utgifterne i Danmark äro ganska betydliga, blir det ett ganska kinkigt problem, att, utan folkets för stora betungande, bereda tillgångar till fyllande i framtiden af dessa stora behofver och skulder, som utgöra ett arf af det lingvariga enväldet, och gifva en ytterligare bekräftelse på den erfarenhet, som såväl vår egen, som nästan alla länders historia utan undantag lemnat oss, att ett enväldigt re geringssätt i längden leder ull en invecklad ekonomisk ställning. EST NATT BIT OKITYSTTIEET IMER sKÖOCKHOLM den YT Ts 1 Februari, 17 TT.