Aftonbladet – 22 januari 1836, sida 1

Annu för kort tid sedan såg Frankrike den allmänna ordningen och sina institutioner i strid mot takuonernas förbittrade ansträngnmgar; för att försvara dem, har Er regering, Sire, endast anlitat lagarnas kraft, och vi glädja oss att, i öfverensståmmelse med Ers. M:t, kunna erkänna de legislativa åtgärders lyckliga fö!jder, som de konstitutionella makterna antagit; öfveralli understödda af nationens sunda förstånd, ha de till oss återfört aktningen för lagarna och den allmänna sedligheten. Anfallen mot Furstarna och landets författning hafva upphört; ochde goda medborgarenas förtrogude skall. befordra dessa landets stora, numera oskiljagtiga immtressen. En katastrof, smärtsam att ihågkomma, som fö satt landet i sorg, har likväl bidragit att ådagalägga konungens storsinthet och Frankrikes kärlek, Försynen, som vakar öfver dess öde, har tydligen velat förlänga dessa dagar, dem E M. gjort till landets dyrbaraste arfvedel. Sire! Er kungliga familj utgör äfven en del af landets förhoppningar; Edra söner tillbragte sina första år med våra söner, och nu finna vi dem åter i fält, bland vår tappra ungdom, och på denna ädla jemnlikhet i faror och mödor igenkänner Frankrike sin mnationalkarakter i det dyraste, det valt sig. Icke utan rövelse såg det den äldste af sina Prinsar deltaga i vår ;armCes fatiger och vådor, och kammaren, som delat Edra rättmåtiga bekymmer, har någon rätt att äfven dela fadrens och konungens glädje. Hon hoppas, Sire, att thronarfvirgens vistande i skötet af våra Afrikan— ska besittningar skall bidraga att. upplysa regeringen om de åtgärder, som kunna finnas tjenligast att, i anseende till dem, förena civilisationens önskningar med Frankrikes sannskyldiga intressen. i Frankrikes, första behof, Sire, är freden. Vi hafva med. glädje från E. Maj:ts. mun emottagit försäkringen om: det lugnande tillståndet at våra förhållanden till främmande magter. Vår nära förening med Storbritannien är en ökad borgen för fredens fortfarande; hon. försäkrar upprätthållandet af rättigheter, helgade genom: traktater, hvilkas verkställighet är af betydenhet för Europas jemnvigt.. RA Frankrike, Sire, erbjuder ett efterdöme af obrot slighet i. löftens uppfyllande. E. M:ts regering har på Spaniens gräns vidtagit de åtgärder, som erfordrades för fullgörandet af traktaten den 28 April 1834. Kammaren önskar upprigtigt, alt dessa åtgärder, fortsatta med :en vaksam energi, måtte bidraga till halföns tugnande och till befästande af Drottning Isabella II:dras thbron. YLika med E. M. beklagar kammaren, att traktaten af den 4: Juli 1831 icke kunnat helt och hållet verkställas; hon har, i Storbritanniens vänskapsfulla bemedling sett ett nytt prof af den endrägt, som förbinder båda länderna. De förklaringar, en ny akt innehåller, låta oss ändtligen hoppas en utgång, lika hedrande för tvenne stora nationer. Freden, Sire, kan ej annat än föröka våra finauser blomstrande tillstånd; detta tillstånd, som E. M. förkunnar oss, skall omsider tillåta oss att i hela dess sann ing erhålla den så efterlängtade jemvigten encllarm statens inkomster och utgifter. För att vimna och bibehålla detta vigtiga resultat, inse vi, att det behöfs en noggrann reglering af statskrediten, bestäniihet i fastställandet af dess gränser och försigtighet i uppskattningen af de inkomster, som böra betäcka dem. Det är i denna syftning, som wvi ärna granska de finanslagar, som bli oss förelagda. En klok hushållning är en helig pligt för styrelsen; det är äfven en dylis för kammaren , som har att vaka öfver den allmänna förmögenheten. ; Kammaren skall åt de öfrige lagar, hvarom E. MI underrättat henne, ägna all den , uppmärsambet, deras vigt förtjenar. Det är flåga om att organisera uni cipal-friheterna, hvilka utgöra grundvalen för nationer: nas politiska existens; den ministeriella ansvarighoten; som garanterar henne, och undervisningen, som bhbefästar henne. Vi skoie öofverlägga om administrativ: och judiciella reformer; om ue inre :kommunikationerras at vidgande och reglerande; om de stora frågor, som angå vår utrikes handel. . Det är 1 synnerhet i tidi: af säkerhet, som man kan, utan hänförelse, likasom -:::am misstroende, konsolidera den allmänna friheten; drt är då, som man kan på de sociala förbättringarna 1: .cka varaktighetens stämpel, emedan man med klokhet ;retager. dem. . i Sire, ogonblicket är inne för Frankrike att s! irda frukterna af sin försigtighet och sitt mod. Den örsta af dem alla är detta lugn i sinnena, som E. MI genom sina ädla ord påkallar, och utan hvilket stiernas lvgn endast är skenbart och flygtigt.