Aftonbladet – 16 januari 1836, sida 1

UTRIKES. Frankrike. Enligt ett bref från Paris skulle Ministörens majoritet i Kamrarna, under den nu öppnade sessionen, icke vara så serdeles afgjord som man trott, hvartill uppgifves följande anledning: Hr Thiers, hvilken, som bekant är, skrifver eller låter skrifva en stor del af de artiklar i Journal des Debats, som angå den utrikes politiken, har icke sällan deri låtit tidningen tala ett alltför sjelfständigt språk, och derigenom stött fera fremmande makter för hufvudet. Detta har i synnerhet varit fallet med Ryssland, hvars kabinett derföre gjort åtskilliga reklamationer emot dessa artiklar. Konungen, som fruktar, att hans lilla minister på detta sätt kan iuveckla honom i flera obehagliga explikationer med den stora makten, säges hafva beslutat, att göra honom till en syndabock för alla sitt kabinetis öfriga förseelser, hvarföre han såsom ett försoningsoffer, skulle komma att utgå. derifrånm. Nu fruktar man emellertid med skäl, att detta skulle medföra obehagliga följder, emedan man tror, att Hr Thiers då icke skulle underlåta att draga till sig de ännu vacklande rösterua i kammaren, och med sina sarkasmer, hvari hans styrka hufvudsakligen ligger, blotta ministtrens svagheter. Man vill derföre gerna blidka honom genom malörtens försockrande så mycket möjligt är, och allahanda små tröstemedel torde sålunda tillbjudas honom... De som känna He Thiers, tro emellertid, alt detta ej kommer att hjelpa, emedan han redan fått för mycken smak på makten, att genom något annat kunna tröstas öfver dess mistning. Enligt brefskrifvarens version skulle dock både Grefve Pahlen och de öfrige i Paris residerande Ministrarne fått löfte af Konungen om ett sådant offer, och det lär derföre nu vara svårt, alt röra sig hvarken framåt eller tillbaka. Hartill kommer ännu en annan omständighet. Det har legat alltförmycken eclat i krigsrustningarna mot Amerika. En vid ett fremmande hof residerande fransysk Statsman har skrifvit till Konungen och gjort honom uppmärksam på det oförsigtiga häruti, emedan sådant endast kunde ännu mera reta Amerikanarne, och att man ej borde visa sig så krigisk, om man icke på fullt alfvar ernade gripa till svärdet. Konungen skall med mycken välvilja hafva emottagit denna anmärkning och erkännt att Hr Broglie, oaktadt sina öfriga utmärkta egenskaper, likväl icke förmådde lyfta sig till den höjd af försigtighet, som den nuvarande politiken erfordrade. Hela ansvarigheten för de intrasslade förhållanderna med Amerika, skulle sålunda lätteligen kunna komma att hvälfvas på Herr Broglie, hvilket blefve så mycket brydsammare, som Herr Thiers och Tiers-parti endast afbida ett gynnande tillfälle, för att bryta löst emot honom. Det omtalas såsom fullkomligt säkert, att ministeren ämnar förelägga kamrarne projekt till fyra jernvägar , alla utgående från Paris, en ull bafvet, en till Tours öfver Chartre, en till Orleans, och en till Lille. Detta projekt lärer komma att åtföljas af ett annat, neml. att jernskenorne, som erfordras för dessa anläggningar, skulle tullfritt få införas från England, emedan de fransyska jernverken icke äro i stånd att uppfylla detta behof. Till och med för en linie af några tusen metres har man kommit i stor förlägenhet, genom JjJernverksegarnes vägran att ålaga sig en sådan leverans, af det skäl att de redan förut hade beställningar på förarbetande af allt det jern, de hade vid sina bruk. — Fit Fransyskt blad gör härvid den reflektion, att detta förhållaude bevisar nödvändigheten af en fri jernimport , för att icke störa de Fransyska bruksegarne i njutningen af deras lycka. Neapel. Enligt hvad som berättas i ett bref från Rom af d. 23 Dec. skola hvarjehanda svårigheter läggas i vägen for resande i konungariket Neapel. Neapolitanske mistern i Rom har fått uttrycklig befallning, att icke medÅola mnågAat nacc till Naanaol ol Ggida han sela fönuns fas