Aftonbladet – 19 december 1835, sida 2

FRAGMENTER UR EN RESA MELLAN KAMSCHATKA OCH BARKARBY. Andra fragmentet. Under mitt vistande i Albanien gjorde jag åtskilliga intressanta bekantskaper, bland annat med en mycket bildad ung Ryss, vid namn Studentskoy. Han hade slagit sig ned på gränsen i en liten angenäm ort, som kallas Sbarcasso; och händelsen gjorde, att jag äfven kom att tillbringa sommaren där, i anseende till ställets skönhet och hälsosamhet. Jag fann snart nog, att min nye vän mindre befattade sig med vetenskaperna ån politiken, och att hans egentliga ärende var att bevaka det beskedliga folkets tänkesätt. Från Grekland, Servien, ja sjelfva furstendömena hade en hop besynnerliga politiska smittor begyntinsmyga sig. Den demoralisation, som härigenom kunnde taga öfverhand hos det goda röfvarefolket, måste man, såsom god kristen och undersåte, söka förebygga, och Studentskoy hade derföre inrättat en skola i Sbarcasso, där han dagligen lärde och förmanade. Vi öfverlade länge om bästa sättet att afvända det onda; och ändtligen stadnade vi i den öfvertygelse, att det icke var nog med samtal och föreläsningar, utan mera genomgripande åtgärder måste vidtagas. En tidning blef således besluten. Ingendera af oss kunde med lätthet skrifva landets språk; men denna svårighet afhjelptes därigenom, att de bättre klasserne i landet förstodo franska, så att bladet kunde utgifvas på det språket. Att den lägre hopen icke förstod franska, betydde mindre, då tidningen icke beräknades för massan eller borde slå an på den. Vår mening var icke att verka som demagoger, utan blott trösta och undervisa nationens kärna, de högre klasserna. Vi skaffade oss derföre ett litet Boktryckeri och utgåfvo vår prospectus, den jag, i stället för all annan beskrifning om : företagets plan, här vill i öfversättning meddela: Undertecknade, som sett tidens eftertänkliga riktning, hafva beslutat hämma den och för dettaändamål utgifva en tidning, uvder titel af MINERVE SBARCASSIENNE. Bladets bestämmelse blifver att förebygga, så mycket möjligt är, tidens eftertänkliga muvemang, att det icke buleverserar verlden. Vi hafva sett, att de ytterste vilja varda de förste, hvilket icke låter sig göra förr, än de