Aftonbladet – 10 december 1835, sida 2

ej hafva beräknat, att då, enligt mekanikens reglor, massan multiplicerad med hastigheten utgör kraften, så måste, när massan är liten, eller, såsom nu synes vara händelsen, voluminös men ganska porös, med den största hastighet, dennas choc ej bli farlig mot en solidare , massa af fasta viljor, hvilka, ehuru de åro gamla, ändock torde Vara bergstarka nog, för att afvisa ett anfall af svärmande Marodörer och genom svärmningen afmattade Voltigörer. Medan vi äro på texten, så erkänna vi, det vi icke vete, hvad vi mest skola förundra oss öfver hos Regeringens motståndare, sjelfva anfallen, eller den skyndsamhet, med hvilken de förnyas; de förra äro en gång öfverlagde, de må äga sin grund i öfvertygelsen eller passionen, och stå för dens räkning som vågat dem; men att de så ofta återkomma i nästan samma ordalag, med samma allusioner, samma stil; detta gränsar till det obegripliga. Hvem läser våra liberala blad, och ej ser samma skildringar, samma föreläsningar upprepade ända till äckel. Antingen måste föreläsarne tro, att Svenska folket består af idel dumma skolgossär, för hvilka lexan behöfver ofta öfverläsas; eller ock måste de sjelfve — och troligen är det så — hafva ett visst misstroende till sina egna lärdomar, såsom till en viss grad ofattlige eller saknade nödig klarhet; ty tydligen ser man bemödandet vara att, såsom det heter, plugga in dem, det ser ut som om man, oaktadt tydligheten i framställningssättet, (ty att det talas ren, ofta plumpt ren Svenska, kan ej nekas) sjelf erkände något mörkt och motbjudande i den känslan de väcka, hvilket fordrade förnyad ansträngning att öfvervinnas. Till denna klass kunna hänföras, såsom exempel, de visst ej djupsinniga anmärkningarne öfver våra höga embetsmäns personer, grundsatser, ålder och öfrige förhållanden — dock detta är ju ailt bevisadt! bevisadt? ja Plato, d. v. s. Tidningsskrifvaren har sjelf sagt det — och denna logica är mer än tillräcklig for — Pöbeln!! Huru emellertid denna strid emellan förnuftet och påflugenheten skall slutas, är kanske ej klart nog visadt af den, af så många heterogena föremål distraherade Stockholmsbon, men för oss, i allsköns lugn vid spiseln resonerade Landtmän, i Göteborg för oss, som, med förlof, känna Sveriges allmänhet bättre än Herrarne, ja bättre än mången storpratande riksdagsman, hvars motiver endast han sjelf och vår Herre kännner — för oss är det tydligt,att man på reformernas bana, sådan som den af liberalismen utstakas, skall gå kräftgången. Hafven J då, mine Herrar, under alla Edra specieusa theorier glömt den gamla goda regeln: Festina lente — voro än Edra planer bättre, hvilket dock i det stora hela rakt :motsäges, så förderfven J dem ju sjelfve genom brådskan, haffset och framställningssättet. Eder stil är en god sak ovärdig ; suflisancen är odräglig, impositionen hardt nära löjlig, högmodet under Jemnlikhetskappan synbart — och på sådane krokar tron J att klokt folk biter. .Päss — Vi måste likväl hugna Er: dermedy;y att Allmänheten slukar Aftonbladet, med det uns visdom det innehåller, med samma nyfikenhet, som förbigående stanna och gapa på ett gatspektakel, för attse och sedan glömma. Professorerne i yrket tro, att den sanna bildningens kärma förnämligast hämtas ur Dagblads-Litteraturen, och man måste, ehuru de mauvais gre, erkänna, att man ej hinner med stort mera. Sedan man i veckan fått till lifs 14 a 15 blad med fint och tätt tryck, endast i oppositionsväg — samt dertill en och annan tome af Bulwer, Sue och Spindler, ) så blir ej mera än lagom tid öfrig, för mannen, att sköta sina medborgerliga göromål, eller för den akademiska ynglingen att bereda sig till tentamen i vetenskaper, som anses för dankar emot tidningsljuset. Icke vele vi med en god vän påstå, att den liberala Journalismen vill bereda och underhålla råheten i den afsigt, att begagna den för sina planer; men att den närer lättsinnigbeten, minskar arbetshågen, och hindrar hvarje högre flygt, hvarje ädlare sträfvande till intellectuel och moralisk fullkomlighet, — det påstå vi uppenbarhgen. När manex. gr: jemförer förra seklets Engelska Dagblads Litteratur — iSpectator, Bamler, Guardian, Idler c. samt den öfver allt i tryck lästa brefväxlingen emellan en Swift, en Pape, och en Lord Chesterfield, deras attiska salt, deras djupa ideer, deras moraliska allegorier — med vår tids Lucubrationer: Nybergsbref, Kajsa Rulta c, — så, — dock vi vele ej gå -Läsarens omdöme i förväg. — Och med denna i Skola bildade Rekruter är det liberalismen vill uppsätta Regementer för att rida sperr mot RBoyaute, Loyaute, Royalism, Excellencer, Embetsmän, Korporationer, Institutioner, Akademier, snillen och — alla gamla helgedomar i vårt Fädernesland. — Ett godt råd: Tagen er en daglig Styrkdryck