Vi hafva nu på någon tid icke varit i tillfalle, att undfägna våra läsare med något extrakt ur Goötheborgs Dagblad. Uti det med sista post hitkomna numret deraf funno vi likväl åter en Insänd artikel af den latt igenkänneliga penna som skrifvit de kärn-artiklar, hvarigenom detta blad tillvunnit sig rangen af den godaste? bland ?de goda i tidningsverldeu. Det behofver väl knapt nämnas, att ämnet är Aftonbladet och Dagligt Allehanda, mot hvilka författaren såsom vanligt, slår näfven i bordet. Anledningen är denna gång en alt dessa tidningar jemte utbrottet af en patriotisk harm öfver vålduppträdet i Ystad, hvilket Insändaren beraget icke har något emot, tillika yttrat en farhåga, att vinsten af Hr Justitie kanslerns och General Tulldirektörens resor ned till stället, kunde blifva något problematisk, samt den önskan, att genom förändringar i sjelfva tullsystemet och de Llka orimliga som för det mesta fruktlösa och demoraliserande husvisitationernas afskaffande, anledningarna till dylika våldsupträden måtte minekas. — Det har också visat sig, att det yttrade tviflet icke var ogrundadt; ty hvad har väl genom de företagna resorna blifvit utredt, som icke den lagliga ransakningen, med en sk clig aktor och ordförande hade bragt i ljuset eller Konungens befallningshafvande i länet kunnat taga reda på; och månne icke alla de vigtiga åtgarder som man naturligtvis emotser såsom följd af dessa resor, likaval hade kunnat ske på grund af sådana undersökningar som de nyss nämnda? — Men vi komma genöm dessa allvarsamma betraktelser ifrån vårt hufvudsyftemål, som var att meddela den Götheborgska godbiten, hvilken lyder sålunda : 7 Regeringen har, när den antastas, af lätt funne orsaker, ej andra vapen till sitt försvar än sin egen 1inre kraft, understödd af nationens mest bildade pluralitet! deniia, (månne kraften eller pluraliteten?), är hka så påssiv, som: oppositionen är i rörelse, och det ar på denna rörelses framgång man räknar. Likväl torde man