Aftonbladet – 7 december 1835, sida 2

LITTERATUR. Skildring af Orienten 1830, 1831, af M. Michaud och I... VPoujoulat. Ofrversättning, Första delen, 309 sidor, stor 8:0). Tyskarne erkände för längesedan att Fransmännen egde en konst, som de saknade, den att göra en bok. Tysken står vavligtvis öfver Fransmannen i lärdom, djup forskning och noggrannhet, och ett tyskt arbete blir merendels grundligt och gediget, blir förträffligt som materialier till en bok, men det lätta, läsbara för hvar och en tillgängliga, som man ej kan bestrida det fransyska arbetet, äfven med erkännande af någon ytlighet, saknar det icke sällan. Denna gränsskillnad emellan de båda nationernas litterära lynne och egenheter, har likväl i sednare tider börjat märkbart utplånas; de hafva börjat af hvarandra tillägna sig hvad hvardera saknat, och sådant har onekligen ländt till bådes nytta. Den Fransyska lättheten och elegansen är icke mer så främmande för den tyske författaren som fordom, och Fransmannen börjar allt mer och mer göra sig förtrolig, icke med det tyska pedanteriet, men med cen tyska lärdomen, alvaret och grundligheten, Ett ibland bevisen derpå är närvarande arbete. Få läsare torde vara obekanta med åtminstone namnet på författaren till Korsstågens historia, och detta namn jäfvas icke af denna reseheskrifning. Den är, såsom han sjelf säger, icke hvad man kallar ett arbete; den år uttrycket af de känslor, åsigter och föreställningar, som s elfva förcmålens anblick väckt hos honom, och som han återgitvit i bref till sina vänner — iy af hans unga reskamrat Povjoulat förekommer blott ett och annat -bref, och han är i alla hänseermden en underordnad person. — Detta gör måhända boken mera emntressant, åtminstone mera läsbar för den större gelen af allmänheten — Härtill kommer ännu et visst drag af melankoli, som är spridt öiver det heia. Michaud företog..sim resa på statens be kostnad, och vid samma tid som txpediionen till Alger afgick; , ban var gerom siga munen, Sina begrepp och vanor somt genom tacksamhetens berd fästad vid den gamla ordningen i Frankrike. Han fördöljer icke dessa känslor; har utislar dem tvärtom öppet, men icke för at skryta dermed, icke för alt ned äta och förrinän åf de ooitima individerna, är han derför irgen fiende till folkens ca det närvarande; och då ban förklarar sig eEn Vv och frihetens grundsatser. Higkomsten af egna olyckor och åsynen afsina vänvers, väcker lilvtil hos bonom detta sorgliga alvar, som allid mger interesse, men som derföre icke helt och hållet utesluter denna liflighet och fina takt, som tillhör den bildade TFravmarnen. Närvarande del icnehåller afresan frin Frenkrike till Grekland, Emyrva och Trosden. A;betet består af atta delar. Förmodligen kommer det helas utgifvande att bero på den förstes afsättring, hvilket men icke eller