Aftonbladet – 27 november 1835, sida 1

—t LJ na re en MR EA re ss SER SM BEMER ESR at. förklara i tidningen, att densamma icke vore organ för regeringens tänkesätt, med hvilken förklaring Hr Pahlen lärer lofvat att åtnöja sig. Men Hr Bertin de Veaux, som nyligen, i anledning af Dåebats artiklar rörande Spanska angelägenheterna, afgifvit precist en sådan förklaring, som nu af Hr Broglie begärdes, tyckte, att det kunde vara nog med denna, och ville alldeles icke gå in på att för detta speciella fall afgifva en ny. Så stodo nu sakerna, och allmänna uppmärksamheten var i yttersta grad spänd på utgången. Man var i Paris Högeligen förvånad öfver Kejsar: Nikolai sätt att gå tillväga, och hvarjehanda berättelser cirkulerade om beskaflenheten af hans hälsotillstånd. Det påstods, att hemorrhoider slagit upp i hufvudet — en olägenhet som icke lärer vara sällsynt inom Romanoffska huset. En mängd prefekter och underprefekter hade dels blifvit utnämnde, dels förflyttade från ett departement till ettannat, bland andra den bekante förre Deputeranden Mahul, som vid sednaste Deputeradevalen ej lyckades att åter inkomma i Kammaren. Förmodligen stå dessa utnämningar i sammanhang med den nya utveckling, Ludvig Filips system tagit genom Fieschi-lagarna. Flera Pariserblad omtala en utrustning af 15 linieskepp, hvilka skulle vara ärnade att förena sig med Engelska flottan i Levanten. Kamrarne komma att sammanträda i början af nästa år. , I Engelska bladen af alla färger råder en ytterst häftig ton mot Ryssland, i anledning af Kejsarens bekanta tal. De uttrycka den förhoppning, att Fransyska kabinettet ändtligen skall inse, att det ej har någon vänskap att påräkna hos de absolutistiske makterne, och att den skymf, Frankrike nu lidit i Warschau, skall skaka upp Justemilieu till handling. Engelska kabinettet ämnar ofördröjligen skicka en minister ull republiken Krakau; och skulle , dess emottagande vägras genom Ryskt inflytande, såsom man förmodar, så lärer spänningen mellan kabinetterna i London och Petersburg derigenom ingalunda förminskas. Holland. Genom den bekanta traktaten i Maj 1833, hade, som man vet, Holland fått sig ålagdt att betala räntorna på hela sin statsskuld, således äfven på den del, som bör komma att drabba Belgien, då en gång förhållanderne dem emellan uppgöras. I Holland har emellertid den förut så öfversvinneliga patriotismen aftagit till den grad, att GeneralStaterne icke torde befinnas redebogna att anslå medel till bemälte ränta. Sectionerne, som haft ärendet under handläggning, hafva högt yttrat sin önskan, att stridigheterne snart måtte biläggas. En del har till och med yttrat, att vägran af anslag till räntan vore säkraste medlet att aftvinga styrelsen en dylik uppgörning. Ville regeringen icke beqväma sig dertill, kunde Gen. Staterne afgifva sin förklaring, att de icke bevilja något till utomordentliga behof. Faran af fondernas fall vore mindre än af orimliga utbetalningar, som slutligen måste frambringa statsbankerutt. Ttalien. Öfver Chambery har man rykten om en stor resning på ön Sardinien. Man vet ingenting med visshet, men anser dock icke saken otrolig, emedan smittan nog kan hafva kommit från det åt revolutionen hemfallna Spanien. Naturligtvis kan man icke föreställa sig, att ett illa styrdt och förtryckt folk slutligen ledsnar och af egen drift skakar sina bojor! det måste nödvändigt vara illviljares och demagogers praktiker, och dessa dessutom införskrifna från främmande länder! Pohlen. Berättelsen, att de ryska korpserne samtligen hemtågat efter lägrets slut, lärer vara till en del ogrundad. Atskilliga, hvaribland det muselmanska kavalleri regimentet, kantonera i Pohlen — förmodeligen såsom ett kraftigt postskriptum till det stora talet i Warschau. En underrättelse från Ungern, hvars vigt läsaren af den i vårt blad nyss intagna artikel om Osterrike kan. inse, innehåller, att Magnaternas kammare beqvämat sig att, i enlighet med Konungens önskan, medgifva, det alla Adelsmän, som besitta och draga inkomsterne af hemman eller ärfva denna besittningsrätt, skola framdeles erlägga skatt för dem. Genom bifallet till denna artikel af den nya landslagen, afsäger sig adeln ett stort privileginm, då en del af böndernas skaitebördor öfverflyttas på adeln. — Den, som i engelska tidningen berättar detta, säger icke, huruvida nedra eller landtbådens kammare bifallit denna lag, hvarförutan den är utan kraft och verkan. Grekland. Gazeta de Milano för d. 3 Nov. berättar, att Grekland är i fullt uppror, och att Kung Otto, jemte Grefve Armansperg och de Bäjerska trupparna, flyktat från Athen. Syrien. Ibrahim Pascha lärer hafva alldeles bese