Aftonbladet – 24 november 1835, sida 2

hardina Grahn och en Enka, kallande sig Ulrika Wablbeck, uppebhöllo sig hos honom och innehade en rock, hvilken han misstänkte dem hafva stulit i kompani. Rocken blef också igenkänd att vara densamma , som Skomakarelärlingen på ofvanberörde sätt mistat, hv: dan Grahn och Wahlbeck, hvilka dessutom bögge voro utan tjenster, arresterades och inställdes för Polisen. Der medgaf Grahn att hon, uppmanad af Moster Wahlbeck, tillskansat sig rocken på jdet uppgifna sättet, men Moster Wahlbeck ville Zalldeles icke vidkännas sådant, utan påstod sig icke ens hafva vid tillfället varit i Grahns sällskap. Afven erkände Grahn, att hon, under antaget namn af Maria Ersdotter, tjent i Wassunda socken, samt för någon tid sedan derifrån rymt, efter det han från husbondfolket stulit och hit medtagit två silfverskedar samt några klädespersedlar. Den ena skeden äfvensom kläderna hade hon afyttrat till här i staden anträffade bönder, hvaremot den andra skeden ännu vore i behåll och just densamma, som hon lemnat skomakaregossen till säkerhet för rocken, hvilken sistnämnde persedel blifvit af en sakkunnig person värderad till 50 R:dr. Af inkommen efterlysning fanns Grahns uppgift om rymningen och stölden i Wassunda vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande. Vid arresteringstillfället befanns hon, som förut mistat äran för förfalskningsbrott och undergått bestraffning för stöld, m. m., innehafva en af henne sjelf i stjuffadrens namn, denne ovetande, skrifvep, ganska rekommenderande Orlofssedel af innehåll, såsom orden i densamma lyda: att hon Grahn uppförtt sic erlitt samt trogitt och med flitt sött husett. — Målet har blifvit till vederbörlig Domstol remitteradt. (Dagbladet.y