SVENSKA MINERVAS LAGSKIPNINGS SYSTEM. Minerva för den 2. November hari en artikel kallad: Uppträdet i Ystad, formaliserat sig öfver händelsen med det stora grälet vid tullen, och såsom ett botemedel för dylika excesser föreslagit att, i fall den nu begångna icke kan tillräckligen utredas, bör Staden Ystad förklaras förlustig sin missbrukade stapelstads rätt. Detta är med andra ord, att resonera på följande sätt: Det existerar ett industrielt system, som har till nödvändigt beting en lagstiftning för tullverket, hvilken skall, sluta med att förvirra alla moraliska begrepp hos folket, utan att ändå kunna uppnå sitt ändamål eller mer är fördröja sitt eget fall, — man anmärke noga att dessa: äro Minervas egna ord. Denna lagstiftning som hvarken öfverensstämmer med landets behof, eller folkets begrepp om rätt och orätt. — de. enda pålitliga grunderna för all lagstiftning — har föranledt ett brott, som verkeligen öfverstiger sedekänslans gräns och vållat uppträden, der de lagliga myndigheterna förnärmats och blod flutit. Detta brott har föröfvats år 1835 af ett par hundra personer; för att vara konseqvent, bör man således ännu ytterligare utvidga denna lagstiftning, straffa 4000 menniskor i åratal, för hvad två, hundra ett år brutut, och sa till sögandes sanktionera den olofliga handeln, genom det man tillstänger källorna för den lofliga. Om nemligen Ystadsboerne lurendreja, när de äga stapelstadsrätt, hvaraf skola de då lefva, när man beröfvat dem denna rätt? Eller skola, de kanske upphöra att lefva? Har Minerva äfven tänkt derpå?; i Man ser häri ett upprepande i smått af samma lagstiftningsvishet, som Engelska, ministeren utvecklade år 1774, då den, för att bestraffa det uti Boston begångna våldet mot . en ,theladdning, icke allenast tillstängde Bostons hamn genom, den så kallade Boston Port Bill, utan äfven återkallade hela provinsen Massachusetss frihetsbref. Foljderne häraf äro allmänt bekanta. Vi befara likväl inga sådana, emedan vi icke kunna föreställa oss, att det kommit. .så långt med sambhällstillståndet i Sverge, att lagarne ej skola kunna uttaga sin rätt mot några våldsverkare, vore de än ett par hundrade, eller att Regeringen, i. stället att öfva rättvisa mot brottet, skulle vilja begå en orättvisa mot de oskyldiga; men vi hafve anselt tjenligt att fästa. uppmärksamheten på de. principer, som göra sig gällande i de mycket goda tidningarna, och som de gerna skulle vilja göra gällande hos den authoritet, de gifva sig sken af att älska och försvara, men som i sjelfva verket icke har några farligare fiender än just dessa yänner. i Men, a propos, hvem är då egentligen lurendrejares och tullförsnillares bästa bundsförvandt? Införsel-förbuden, de höga tullafgifterna och de orimliga tullförfattningarna. Tror man, väl, att lurendrejaren ville umbära dem? Tvärtom, , Inför, ett förståndigt handelssystem med måttliga tullafgifter;. och han skall förlora sin näring, emedan . det icke ges något skäl att insmugla med risk och kostnad hvad som utan äfventyr och med icke större kostnad kan öppet och lagligt importeras. De som yrka på åkallade skyddsafgifter, på de inhemska näringarnes upp