Aftonbladet – 11 november 1835, sida 2

NÅGRA BETRAKTELSER OM DEN SVENSKA FRIHETEN M. M., I ANLEDNING AF EN AF DAGENS FRAÅAGOR.? (Fortsättning från N:o 160). Vi hafva redan anmårkt, att okunnighet om rättigheter och lagens makt, d. v. s. om frihet, allt mer och mer skingras. Men den har dock länge hållit uti; och den -garmla svenska folksfrihet, hvarom så mycket ropas, hvilade på känslan af styrka, icke: på -medvetandet af rättigheter. Han :vår en man för sig och -slog ihjäl den, som angrep, hvad man af na-turlig känsla betraktade såsom sin rätt. Den sorten frihet hafva alla folk haft, och den hafva alla vildar ännu. Dev är iThorgnys politik, eller hvad ryssen kallade notre charte: Ser man nu på England; så finner man, att dess ufolksfrihet hvilar, och i sekler hvilat, på en aldeles -motsatt grund. Att vära historiske icke veta detta, är tydligt; det ser verkligen ut, som om de trodde, att --lifegenskapen råder där. -: Engelska bonden är emeddlertid alldrig dagsverkare, alldrig underkastad dessa förnedrande personliga servituter, som Ahär utgöra all:mogens väg ifrån vaggan till grafven. Han kan vara fattig och utsugas intill benen; men det sker alltid i --kraft af ew frivilligt kontrakt, icke af en medfödd villainie. -Egendomsherrens rikedom och, ännu mer, --egendomsherrarnas sammanhållighet och esprit de corps hålla den arbetande i beroende och i fruktan för uppsägning ; men dan är då slaf af omtanka, icke af lag. För att göra sig:en rätt klar: bild af skilnaden mellan den arbetande klassen i Sverge å ena, och i England å andra sidan, skulle man icke behöfva: stort mer än taga i Öögnasigte utöfningen-af ett privilegium,! som hvarje Gentleman (bättre karl) I Sverige tror:sig äga emot den arbetande klassen, nemligen att piska up hvarje stursk bonde, som det i: kotterispråket : heter. Stryk, som är ultima ratio här, är deremot :så fullkomligt :o-bekant i England (och :kanske ännu mer:i Frankrike, ) att en åkare, en arbetskarl, :som med detta argument behandlades, skulle till en början knappast slå tillbaka, blott af förvåning öfver det besynnerliga tilltaget. Om en engelsk freeho!der finge se en länsman eller högvederbörlig kusk med husaga rangera en kronoskjuts, om han hörde några hoppgifrande studenter eller fen