Aftonbladet – 10 november 1835, sida 1

honom förefallit, som tidningarne uppgifvit. Det tyckes egentligen vara Hrr Thiers och Duchatel, som på denna historia komma att sitta emellan. Hr Persil har formligen och bestamdt förklarat, att han icke var närvarande vid tillfället, nej, icke ens bjuden; men de båda andra ministrarne kunna icke neka att de varit närvarande, och det är åtminstone en allmänt trodd sak, oaktadt Hr Vigiers protest, att det ej gått till på det allrasedosammaste på Grand Vaux. Följden är att både Thiers och Duchatel på det värsta tilltygas såväl af pressen, som i salongerna, och det troddes temligen allmänt 1 Paris, att de skulle blifva nödsakade att träda ur konseljen. . Både Reformateur och Charivari hade blifvit fällda till tvenne månaders fängelsestraff hvardera, samt den förra till 4000 och den senare till 5000 fr. böter. Artikeln i Reformateur, som misshagade, handlade om den i armgen rådande andan. Quotidienne och Bon Sens voro ännu ej dömda, men man var säker att utgången af deras process blef sådan, som regeringen ömskade. Kamrarne lära komma att sammanträda fram mot slutet af året. Vid tvänne nyligen företagna deputera:deval, i Girondedepartementet, hade oppositionens kandidater besegrat sina ministerielle medtäflare. Instundande vinter lärer komma att blifva högst lysande i Tuilerierne. —Furstinnan Lieven , som i Ryska diplomatiens ärenden vistas i Paris, föteras ansenligt vid hofvet, och skall vara påräknad att åt Ludvig Filips societet under vintern gifva den glans och lustre, som sjelfherrskarens bevågenhet ej kan fela att sprida i medborgarekonungens krets. — Bland andra utmärkta artigheter mot denna qvinliga diplomat är äfven ett besök, hvarmed Konung Leopold nyligen hedrade henne. Courier skyndade dagen derpå att tranquillisera Konungen af Holland med den försäkran, att icke det ringaste politik låg under detta besök. Engelska bladen innehålla nästan ingeuting nytt, annat än hvad som rörer Spanska affärerue, och hvaraf vi ofvanföre meddelat det hufvudsakligaste. Prinsessan Victoria var ännu ej återstäld till helsany och Hertigen af Wellington hade ett par dagar varit så illa ansatt af krampkolik, att man fruktade för hans lif. Han var dock nu åter så tillfrisknad, att han kunnat se sällskap hos sig. i Om man får sätta tro till en uppgift i Times, så skulle planen att förmäla Donna Maria med Prinsen af Sachen Coburg vara öh ergifven, och prinsen af Leuchtenberg åter var i fråga att blifva hennes gemål. Enligt de sednaste underrättelserne 1: London från Förenta Staterna, skola de laglösa uppträdena i några af de södra trakterne numera hafva upphört, och det invertes lugnet och säkerheten vara återstälda. Lord Durham afreste d. 10 Okt. från Odessa till St, Petersburg. Det förtjenar anmärkas, att den ångbåt Pluto, på hvilken Lorden afgick från Konstantinopel till Odessa, var bevärad, och att han således verkeligen gjort resan i Svarta Hafvet på ett krigsfartyg, oaktadt allt hvad Ryska diplomatien möjligen haft att invända deremot. ————A Den Tyska tidningen Augsburger Allgemeine Zeitung, hvilken vanligen begagnas för offentliggörande af sådana dokumenter, för hvilka Europas kabinetter icke vilja använda sina officiella jurnaler, innehåller för den 17 Oktober en artikel angående Konung Leopolds i Belgien sista resa till England, hvilkan angifver ungefär samma orsaker, hvarföre Fransyska regeringen vcfvergifvit qvadrupelalliansens grundsatser, som man förut sett i Engelska ministeriella tidningar. Artikeln innehåller flera detaljer af verkligt interesse, hvilka derjemte bidraga. att skingra de villomeningar ett visst blad bemödat sig att sprida angående de Spanska förhållandena, för att kun— na kasta en skugga på Engelska regeringens politik och. deremot försköna den Fransyska styrelser.s. Vi meddela derföre artikeln här nedan: Öfver ändamålet med Belgiska Konungens resa till England herrskar ett visst dunkel. Inicn kan rätt tro, att det blott var af artighet för Hertig nan af Kent. I Bröässel var man af den tankan, att Konung Leopold for till England för att söka uppfriska cen något malätna Engelskt-Franska Alliansen. Hans svärfar, så trodde man der, som bar mycket bryderi för Spanska sakernas skull, hade förmått , honom dertii!, och han hoppades af hans skicklighet samt hans i: lytelse hos de högre personerna i England, med hvi!ka han så länge stått i vänskapsförbindelser, att Engelsk kabinettet skulle kunna förmås beträda en annan bana i afseende på halföns angelägenheter. Leopold känner naturligtvis, alt allt det oangenäma som träffar hans svärfader, måa Or JL AV Las AA 11 Mr oo lll nan mat Doug )