Aftonbladet – 10 november 1835, sida 1

UTRIKES. De på f. m. ankomne utländska poster medförde tidningar från Paris af den 28, från London af den 30 Okt., samt från Hamburg af den 3 dennas. Spanien. I Engelska blad finnas underrättelser från Madrid af den 19 Oct. ; men directa noticer hade man i Hamburg icke haft sednare än af den 17. Den 18 hade Drottningen mönstrat Madridska nationalgardet och vid samma tillfälle låtit kungöra, att tvistigheterna med de Andalusiska Juntorna vore på ett tillfredsställande sätt bilagde. Madridska Gacetan af den 19 förkunnar i ett officielt manifest af Drottningen till hela nationen, att alla misshälligheter blifvit bilagda, wundantagande striden med pretendenten. Patriotismen uppmanas att anstränga sig. Denna uppmaning har haft god verkan, åtminstone så till vida att hofdamerne och en mängd andra fruntimmer begynt sy kläder åt soldaterna. Behöfvas torde också dessa ansträngningar, ty från krigstheatern förljudes, om ej några betydande förluster, åtminstone inga lysande framgångar. Carlisterne hade bemäktigat sig den befästade staden Puebla; och ett rykte sade till och med, att de tagit Vittoria. Garderne vore färdige att aftåga från Madrid till Navarra. Som sagdt är, uppgiften om landets pacification är officiel och följaktligen pålitlig; men om man finge gör ra slutsatser af andra noticer, ser det icke så alldeles helt ut. Atminstone skulle pacificationen hafva gått hastigt; ty ännu den 6 Oct. utgaf Centraljuntan i Andujar en ljungande skrapa mot Juntan i Sevilla, som då (ännu ensam bland de Andalusiska) affallit och underkastat sig regeringen. Centraljuntan förklarar deri, att hon icke af de få liberala åtgärder, som blifvit vidtagna, funne sig föranlåten att afstå från sina bemödanden och icke ämnade lemna ur händerna de vapen, hon tillgripit. Nya, mera pålitliga och hoppgifvande män hade väl blifvit kallade till styret; men de friare institutioner, hvilkas framtvingande varit den andra, lika vigtiga anledningen till Andalusiska resningen, vore ännu icke erhållne eller försäkrade; endast löften vore gifna. En grundlag, i likhet med Belgiens, Portugals eller Frankrikes, skulle uppfylla Spaniens behof. Anarki, demokrati, republikanism vore i Spanien toma ord, med hvilka man blott hugger omkring sig (tout comme chez nous). Juntan vore icke sinnad att upplösa sig förr, än de ofvannämnde ändamålen vore vunna. — Huru det nu kan hänga tillsamman med demna förklaring och en ovilkorlig undergifvenhet, som inom 12 dagar derefter skulle vara underhandiad, bekant och publicerad, är svårt nog att säga. Den 17 tviflade regeringen ännu högeligen, att förlikning snart skulle kunna vinnas. Då var Juntan i Cadix ännu högst fiendtligt sinnad, och de i Cordova och Grenada voro Centraljuntan i Andujar undergifna, ehuru dock redan deras lydnad tycktes vara mindre varm. Huebla hade då redan underkastat sig, och Malaga stod i underhandling. Underhandlingarne med Andujar-juntan lära hufvudsakligen hafva varit förda af Engelska legationssekreteraren. Af en genom kurier till Paris den 28 Okt. anländ depeche skall hafva visat sig, att las Navas, som. spelat underhandlare mellan sina egna truppar foch regeringen, lyckats att tillvägabringa en försoning. Hans korps skall imedlertid icke hafva varit farlig, såsom föga talrik och illa disciplinerad. Mina reser omkring i Catalonien och emottages der med enthusiasm. De Fransyska bladen sysselsätta sig för det mesta med kommentarier öfver den förut omnämnde föten hos grefve Vigier, och med tryckfrihetsprocesserne mot Quotidienne, Bons Sens, Reformateur och Charivåri. I afseende på den förra händelsen innehålla bladem 3 ena sidan dels berättelser om en hop oskickligheter och sedeslösheter, som skola ägt rum på Grand Vaux (grefne Vigiers landtgsård). då han efter ett iaotnarti hedrades