Aftonbladet – 3 november 1835, sida 2

lunda, vill jag fira mina anhörigas, mina vänners hemkomst? o. s. v. Härat lära vi följande: Hvad är despotism hos en tidning? Svar. Det är, alt Våt sina känslor gifva luft. Hvad är, att vilja herska lika enväldigt öfver tankar och meningar, som plantage-egaren öfver sina slafvar 2 Svar. Det är, att låta sitt missnöje utbryta. På hvad sätt utbryter missnöje? Svar. Genom anmärkningar och förespeglingar. Har deta icke afven något Serskädt pamnn ? Svar. Jo! det kallas despotism i åsigternas verld.? Räknas hit anmärkningar och förespeglingar af alla slag? Svar. Ja, visserligen, men i synnerhet sådana förespeglingar, som att kostnaden till äreporten hade kunnat användas till något både vackerv och nyttigt ändamäål. Huru bör följaktligen den tidning vara bekaffad, som vill ?bibehållas på den ståndpunkt der, såsom i början yttrades tidsförhållanderue och behofvet af ett utvecklingsmedel för den allt mer och mer stigarde upplysningen ställt den? Svar: Den bör icke gifva luft åt sina känslor; allraminst genom anmärkningar eller förespeglingar emot äreportar. Hvad lärer oss Dagbladet om den tidning som det oaktadt icke under!åter att gifva siva kåauslor luft? Svar: Den vinner hvaken ära eller prenumeramer, då fråga snärl uppkommer om en ny beskattning för några magra liduingsspaltier?. Finnes nagot sätt att uttrycka sina känslor ulan att gifva luft åt dem? . Svar: Genom insändande i Dagbladet. Aro Dagbladets spalter magra eller feta? Svar: Feta; ty de gilva till och med if:ån sig fetma ät läsarens fingrar. Ar detta händelsen med någon mer tidning? Svar: Ja, Statsudningen. Hvad hafva derföre dessa båda tidningar att vänta? Svar: Ara och Prenumeranter.