Aftonbladet – 31 oktober 1835, sida 2

på denna årstid, det vill säga af en 30, 40 personer, De flesta främlingarna voro från Preussen, men äfven dessa erhöllo ej utan särskild tillåtelse af polisen tillträde till lägret; men biljetter till theatern utdelades endast till minst öfverstegrad. Visserligen fanns det mycket att bekike och beundra, men det egentliga föremålet för allmänna uppmärksamheten var Kejsarens allerhögstegna person, som alltid utmärkte sig genom ett uttryck af fryntlighet, som, jemte hans nedlåtande och förtroliga väsende, intog allas hjertan. Den andra artikeln eger sitt ursprung från den Polska gränsen. Man försäkrar ännu, såsom ett faktum, att Kejsar Nikolaus i Kalisch sett sig tvungen till några strängare mått och steg mot vissa personer, som haft truppernas underhåll om hand, men de i allmänna bladen härom meddelade underrättelser tarfva ett beriktande, emedan de sätta denna handling i ett mycket falskt ljus. Man måste nemhgen anmärka, att ingen af de brottslige tjenstemännen blifvit befordrade till straff endast till följd af hans Kejserliga Ma estä!s egande allerhögsta sjelfherrskaremagt, utan fåut tillgodonjuta alla lagliga rättegångsformer, och att man ännu icke engång med säkerhet känner resultatet af den angående dem forordnade krigsrättens förfarande. Alltsedan Kejsar Nikolaus gjorde sin omförmälde påhälsning härstädes, heter det från Wien, utgör han i vår stad det allmänna samtalsämnet. Öfverallt vet man att beråtta om ett eller aanat drag, som karakteriserar honom lika mycket såsom en godhjertad och ädel enskild man, som en mägtig monark. Man skulle blott varit vittne till en scen, då han med synbart nöje och deltagande lät erkehertig Franz Karls femåriga son exercera för sig, och hur han med älskvärdt alfvar korrigerade honom, då han gjorde något grepp rasande! Vid detta tillfälle blef den unga prinsen uppmärksam på, att den främmande mannen kallade honom för ?du och frågade sin exercitiemästare om orsaken till denna frihet. Den ofverraskade Kejsaren svarade, att han ansåg sig dertill berättigad genom det vänskapsband , som förenade honom med prinsens herr fader. Kejsaren begagnade sig för öfrigt mestadels af den strängaste inkognito, hvarvid den Ryska seden, att hedersplatsen är till vänster, kom honom bra till pass, då uppmärksamheten derigenom vanligen vändes på Furst Lichtenstein, som satt till höger. Kejsaren inträffade åter i Prag den 11 kl. 5 om aftonen, efter knappa 24 timmars resa. Han begaf sig genast till Kejsaren af Österrike, dock endast för att säga goddag och farväl, hvarefter han för några ögonblick visade sig på theatern, och kl. 9 anträdde resan, som man menade, till Kiew och de sydliga landskapen af sitt stora rike. KOTA INTE RS RMS 0