Aftonbladet – 29 oktober 1835, sida 1

s H (Insändt.) FÖRSVAR FÖR PRESTERNE EMOT PRESTVÄNNEN. ? Den Herren älskar, den agar han, äå en sats, som troligen af mången gubbe i kalott blifvit tillåmpad vid de vedervärdigheter, som så ofta ega rum i tihenna mödosamma verldene; men utan tvifvel har väl aldrig förut dessa gubbar sjelfve, på ett eftertryckligare sätt fått röna sanningen deraf, än vid genomläsandet af en i det Nyare Aftonbladet för den 9 Okt. 1835 införd art. under rubrik: Huru uppfylles folklärarekallet i Sverige? — Vid första anblicken på denna art., märkte man att det var presterna som det nu gällde; och som man tillika af första choquen på dem kunde draga den slutsats, att i det följande skulle komma att vankas månget kraftigt hugg, så var man verkligen nyfiken att få se hvilken den barbariske väl vore, som så kunde tilltyga dessa fredliga menniskor. Huru förundrad blef man icke då, att vid bladets omvändande blifva varse inunder art. ordet:: prestvän. Nånå! den Herren älskar, den agar han, denna tanke infann sig genast och minskade förvåningen, isynnerhet som på dessa senare tider man har tyckt sig formärka, att dylika agande vänskapsprof, så i högre som lägre förhållanden, börjat blifva icke just så sällsynta. — Också röjer prestvännen i sin art. ifrån början och alltigenom , en välvilja af högst egen karakter. Sedan han, liksom i förbigående, på det allrasom prestvänskapligaste sätt i verlden, komplimenterat sina vänner för deras kunskaper, förståndsdjuphet och nit; — sedan han visat dem en liten artighet dermed att göra dem till comceptus reciproci med deras klockare, med ett ord, efter att i möjligaste glans hafva visat sin ljusa sida, som verkligen består i att vara artig; så framkommer han änteligen med grundorsakerna till en så ogemen vänskap för prester, — en väldig massa, — och ändå med det tillägg, att om han skulle vilja anföra dem alla, skulle Aftonbladets eljest skäligen, rymliga spalter ej förslå att Ttymma desamma. Man har intet skäl att häruti betvifla sanningen af hans utsago; men han tyckte väl, och så tycker un