Aftonbladet – 28 oktober 1835, sida 4

Rd OO Pa begäran af några havs vänner.) Ej längesåön vi fivade den fest Då ynalingen, med aserkrausad panna, Höstidtiet vigdes till en ljusets prest Au för det lununelskt och det jordiskt sanna — Till slöstets väl. io brodercligt förlunvd, Med mod att allt, för deta mal, försaka — it olier ge al andens Bjetevasa Aunu i liivets scua altoustund fromiidsrymdea går Så sjunvande och gladt som himlens lärka! Hvem tror sig ej, vär ungdovmsdagens vår Krug bjertat värmer, att få länge verka! Dock bäst vi vanadre, är vart hopp derböän, Som stjeruan siockuarv öfver skumiaa heden: Po yppersta to nava kämpaleden Har döden redaa bönsit rycka dän! TY : 1 oe Det friska hopp mo Ock du är död, 9 broder! äfven dig Hau redan skördat med dena binda slafven. a hade mod a ng PD. Evem hade mod — när på I Du ofch — aft tänka di så nära grafveu! Pa hvem. om cj va dig, hav föll den blick, domen dess krona! — assens stig Soma Di it simadde lät försona a ie su andras brister SICK. hulurea dana; du redav Si 32 skärpt, ej spanat, Hag vär du RUD, — fer du mest förmadde. ho mosh Pen. — SOM 3 ; H än sSlönua sålt förradde, 108 dig ädelt ant ät döden af ditt bröst förrådd, al dia kvaft borodde. tsskock är ock förstädd, Ö i ditt söilde rdösaes skåuks; deri ar mängden anad: det hösta daaad, sa fullkomligt fri Är Vinoluar jn stor ran Tack för din lefnad, fast den blef så kort, våra hjertans stolta hopp försvunnit. HVSS da reste bort, i jktom du hunnit. vet! rlig fvor EEE Lu audrea lifvet. Alia bland kou-tens under stiockna utt ry SS I mer igen så trämde. elsas vackliu 15 ser ch fruktan, ämde. vå 053 Hur hoppel skön! oh ar ock minnet sin; tilia verld skal ingen växling lära! en tvöst, en veltust och en urd Au gråta på en sadan graf som diu! ister 1835 Känd af Nekrologen i Svenpingces Tidning för innevarande är, Pbilosopbix cha Kitteralt yr 10 Dos väl ej i Rom, men dock i italien. Se nämnde Pidoing DerITket Tala FCC TITT ATS SSE EE AT TT OT OR OTRS AA TATA OR PINEN Pa ft H ) i I I I