Aftonbladet – 27 oktober 1835, sida 2

dotter sur mjölk, med hvilken och det bröd som han hos sig burit, han stillat sin huovger. Några timmar hade de samtalat vid spiselden, hvarefter Reinhold latit hustru Henriksdotter förstå att han äfnnade hvila öfver natten uti hennes pörte, dertll hon lemnat bifall. Sedan Reinhold utan att afkläda sig, lagt sig på den bänk i rummet, som stod midt ecmet den rummets vägg, vid hvilken hustru Henriesdotters eget sängställe hade sin plats, hade, eler det spiselden utkolnat och mörker blifvit i rummet rådande, hustru Henriesdotter begifvit sig till hvila i sin säng, med sitt barn. Rembhold hade lotsat sofva men icke haft någon sömn, emedan hans tankar ailtjemt varit sysselsatta med åtankan på det mord, han ämnade begå. Vid midnatten då månsken inträngt i pörtesrummet hade Reinhold uppstigit, fattat tag i en yxa, som han aftonen förut förmärkt vara liggande under den bänk, hvarå han hvilade, och tyst framgående med yxan, till det sängstalle der hustru Henriesdotter främst och med ryggen vänd åt sin dotter och väggen låg, gifvit henne a högra tinningen ett slag som vållat att hon från sig lemnat ett jemrande lite, dock icke så högt att den bredvid henne liggande flickan vaknat. Efter dråpslaget hade Reinhold flyttat hustru Henricsdotter från sängplatsen till den ett par alnar gent öfver varande spiselmuren, derefter fattat tag uti en å bordet uti rummet liggande knif, och med denna knif hastigt gifvit den sofvande flickan ett styng i halsen, hvilket haft den verkan, att hon utan att gifva tecken till smärta genast aflidit. Straxt efter flickans dråp, hade han släpat hennes kropp till platsen der modren förut låg; och derefter med en Jernstör, den han aftonen förut sett stå i ett af rummets hörn, sönderstött en del af öfra spiselmuren, så att stenar och murbruk nedfallit; hvilket hau verkställt, på det att när de mördades lik upptäcktes, den tanke skulle finna rum, att hustru Henricsdotter och hennes barn endast af våda genom spiselmurens ullfälliga nedramlande omkonumt. Efter denna grufliga gerning, hade Reinhold uppehållit sig i pörtet omkring en timmas tid, hvarunder han ihopsamlat de persedlar, som han sedermera tillgrep och tog med sig. Dessa voro den till hustruns mördande begagnade yxa, en pälskappa, en kattunshalsduk, nära 10 skålp. ull, två liar och ett par såkallade kängskostöflor. Med dessa persedlar hade Reinhold påföljde morgonen ankommit till Adam Koupis gård 1 Kukkula Socken och der till nyssnämnde för tjufnad tillförene straffade och allmänt illa kända man öfverlemnat de stulna liarne och kängstöflorne, utan att bestämma något pris å dem, så att Adam Koupi lätt kunnat inse, att Reinhold icke ämnade för dem fordra någon betalning, hvilket Reinhold sedermera icke heller bekommit. Yxan hade Remhold pantsatt för 12 sk. hos en illa beryktad hustru; för halsduken hade han bekommit några bränvinssupar; pälskappan och ullen hade han afyttrat for 2 R:dr, som äfven blifvit genast derefter i bränvin förvandlade. N : Vid sin bekännelse syntes Reinhold, som i anseende till mattighet efter sin öfverståndna sjukdom låg emellan lakan, visa största ånger, samt förmälde sig icke äga någon högre önskan än att ju förr desto häldre få med döden försona sina grofva brott. (Stockholme Dagbl.)