Aftonbladet – 14 oktober 1835, sida 2

Åtskilliga utländska jurnaler lemna följande nya detaljer, angående Fiesehi och hans familj: Fieschi är född i kommunen Murato, arrondissementet Bastia. Hans familj, bördig från Genua, hade, 1786, flyttat från Renno, en by i Vico, till Nebbio, och bestod då utaf tre bröder, Jean Antoine, Jean Dominique, och Louis, med tillnamnet Petusecco, fadren till helvetes-machinens upphofsman. Alla tre voro löst folk, eller hvad man derstädes kallar Abitacci, herdar, som irrade från det ena stället till det andra, och aldrig kunde komma derhän, att ens få sig så mycket fast egendom, som en stuga, och till och med icke hade något egentligt namn. Långt före det rysliga försöket, den 28, hade denna familj vunnit, genom mord och tjufverier, en bedröflig ryktbarhet. Jean Antoines gren är den enda, som icke sölat sig genom en dylik böjelse för brott, den har länge vistats i Vallecalle, och två af dess medlemmar lefva ännu, som slagtare i Bastin. Jean Dominique hade tvenne söner, Michel Ange och Jerome, som båda dogo på tukthuset, efter att ha blifvit dömda skyldiga till flera stölder, och tvenne döttrar, af hvilka den ene varit gift med en Neapolitansk stråtröfvare, som blef dödad 1804 af gendarmerna, och den andra lefver ett eländigt lif i Biguglia. Fieschis fader, Louis, med tillnamnet Pettisecco, gifte sig med en vid namn Lucie, syster till tvenne galerslafvar, Jean Dominique och Ciaparello. Utaf detta värda par föddes, 1790, den hygglige, Josef Marie, känd under öknamnet Pettisecchello. Ar 1804 blef Fieschis fader dömd till tjugu års tvångsarbete, för att ha tagit del i den beryktade banditen Martin Pietris band; han afled på tukthuset. Fieschi (Josef Marie) uppenbarade, allt från sin tidigaste ålder, ett oroligt och utsväfvande sinnelag. Vid femton år, lemnade han hjorden och lät värfva sig, i egenskap af trumslagare vid ett Neapolitanskt regemente. Efter freden, 1814, visade han sig åter på Korsika, med sergeantsgrad och dekorerad med Båda Siciliernas kors. Han tog icke åter tjenst, förrän under de hundra dagarne i en af de utaf hertigen af Padua uppsatta bataljonerna. Den andra restaurationen medförde snart åter armcens förafskedande. Fri från krigstjensten, hade icke Fieschi lust att söka sig ärligt uppehälle genom dagligt arbete, utan tyckte hellre om, att följa sina slägtingars fotspår ; han blef också snart, af domstolen i Bastia, dömd till tio ärs fängsligt förvar och att för lifstiden stå under polisens vaksamma uppz sigt. Han hade stulit en 0xe; och sedan sålt den 2 kraft af ett förfalskadt betyg. Efter att ha undergätt silt straff och åervunnit friheten, lär han önskat att nedsätta sig hos sin syster i Biguglia; men vissa Svårigheter, som man gjorde derför, förmådde honom att bege sig till Paris, denna vidströckta skådeplats, der sådana anlag för intriger och brott, som hans, icke kunde annat än med tiden utveckla sig. Allt ifrån sin afresa från Korsika,har han aldrig besökt denna ö, och