ser att jäsningen på några ställen i de södra staterna af Unionen ännu fortfar, i afseende på frågan om slafemancipationen , och läsaren finner på ett annat ställe i bladet några detaljer om de våldsamheter som blifvit begångna. Detta lemmar bekräftelse på hvad som yttrades i gårdagsbladet, om den skillnad i seder som råder emellan de slafägande och icke slafigande staterna, och att alla de slitningar man på de senare tiderna hört omtalas, härrört från de förra, men deremot omtalas med ogillande och afsky från de öfriga delarne af Unionen. Det är anmärkningsvärdt, att likasom Amerikanerne från England ärft de grundsatser af medborgerliga rättigheter . hvilka lagt grunden till deras, i så många afseenden lyckliga ställning, så hafva deockså icke allenast derifrån ärft slafveriets onda, utan de bekymmer och svårigheter som det måste förorsaka innan detta blir afskaffadt , hvilket utan tvifvel en gång måste ske, hafva ansenligt blifvit ökade efter Enge!ska parlamentets beslut om slafvarnes emancipation i deras kolonier. Reaktionen häraf är redan ganska kännbar, och det är den första brytningen som detta förorsakar, hvilken man sannolikt måste tillskrifva de för rättskönslan upprörande scenerna af en befolkning som i stället för lagarnas anlitande utifvar sjelfhämden. Väl anföra några Amerikanska tidningar, att de missionärer som blifvit misshandlade af folkraseriet till en del haft sig sjelfva att tacka derför, emedan de, hänförde af en blind exaltation, adresserat sig till slafvarna sjelfva med uppmaningar att göra sig fria från förtrycket, och oaktadt erhallna varningar, icke kunnat förmås att afhålla sig derifrån, men det minskar på intet vis det rysliga af våldet. Det skall nu blifva interesant att se, huruvida icke upphofsmännen till de vanhedrande upploppen blifva straffade efter lagens stränghet; först derefter blir man i tillfälle, att fälla ett afgörande omdöme om det hela. Den största svårigheten, som kommer att möta slafvarnas emancipation i de södra staterna, är likväl i vår tanke icke så mycket det känbara inflytandet deraf på det materiella intresset, som den fördom, hvilken råder hos de hvita emot hvarje kulört, äfven om denne är fri och sin egen herre: Denna olyckliga fördom är så inrotad och nästan insupen med modersmjölken, att t. ex., med få undantag, en hvit Amerikan hellre fastar, än han äter vid samma bord med en kulört, som följaktligen aldrig blir upptagen i någon bätre umgänges-krets bland de hvita. Det är, i större skala, samma fördom, som, med lika litet skäl, på många ställen i Europa råder cmot Judarne, som nu senast gifvit anledning till de skandalösa uppträdena i Hamburg emot en mängd personer af denna troshekännelse, och som är orsaken till den mängd karrikatyrer , anekdoter m. m. om Judar, hvilka utkomma i Tyskland. I Amerika förföljes ingen för sin tro; men att föraktas för hudens färg, är visserligen icke bättre. Detta föder naturhgtvis och underhåller en bitterhet å de kulörtas sida, som svårligen kan utsläckas så länge de hvita utöfva en sådan orättvisa, och som mer än någonting annat torde fördröja försoningen. Läsaren finner emellertid, att alla dessa brister, ehuru stora de än äro, bevisa alldeles ingenting mot de Amerikanska institutionerna. De vederlägga på intet sätt den sanningen att ett samhälles trefnad och välstånd till en väsentlig del beror af de former, i hyllka dess krafter röra sig; och att Amerika i detta afseende lemnat oss en erfarenhet, som just derföre att dess facta äro obestridliga, så mycket mer förbittra fienderna till. den medborgerliga friheten. Detta ämne är för öfrigt så vidsträckt och af så mycken vigt att det skulle fordras volymer för att någorlunda fullständigt afhandla det. Men vi hafve just, i afseende på den punkten som utgör den intressantaste tvistefrågan, eller angående de vador, som kunna hota unionens bestånd, funnit en högst förträffligt skrifven artikel i sista qvartalshäftet af North Amerikan review, som vi med det första skole meddela våra Läsare, emedan den innehåller det bästa vi sett skrifvit i denna sak och tillika kan lemna ett intressant prof på den liuerära och filosofiska undersökningens ståndpunkt i detta land.