En Engelsk tidning berättar följande EngelskTurkiska historia. En ung och vacker fru, gift med en Engelsman och åtföljd af två sina pigor, for udigt om morgonen från sitt hus i Scutari för att njuta den behagliga svalkan af ett bad i Bosphorens silfvervåg. Under badet ankommo några Turkiska officerare till stranden, och, betagne af de retande behag som en så intressant belagenhet erbjöd åt deras blickar, stodo de i början som förstenade och kunde ej af pigornas anmaning förmås att aflägsna sig. — De började derpå att med österländskt söta ord betyga deras beundran och uttrycka sina känslor. Den vackra frun, som tillika var beslutsam, och som af detta ohöfliga uppförande blifvit mycket uppretad, rusade upp utur vattnet, utbytte hastigt sin badkostym mot en morgonklädning, skyndade i sin vagn och for rakt till Turkiska barrackerna, der hon uppsökte Öfversten för regementet, beklagade sig öfver hans oflicerares förhållande och yrkade att de måtte blifva bestraffade. Ungherrarne blefvo genast efterskickade och erhöllo i mindre valda termer deras förmans förebråelser för det de på sidant tit helgden af ett harem; hvarefter han I deras öde var helt och hållet i den unsa vänder, och att de skulle få det staff hon bestämde. Nåväl, sade hon, för att vara dem sjelf.? Hon fattade derpå it sält bruclarade, att