gare, och nu uppgingo från alla sidor, i det inre af staden, tusentals raketer, mot hvilka ett lika stort antal afskötos. Hela himmelen Kknade ett eldhaf, kanonernas dunder, raketernas sprakande kunde kallas rysligt skönt; antalet af uppkastade raketer, uppgifves till 40,000, och blott jemförelsen med ett eldsprutande berg kan komma verkligheten rära. Slutligen, då staden uppgått i lågor, antändes konungens af Preussen och kejsarinnans af Ryssland kolossala namncehiffer i den klaraste briljanteld; derjemte syntes i ett ögonblick, liksom genom ett trollslag, hela lägret, på båda stränderna af Prosnafloden, illumigxeradt med beckfacklor, öfvensom Relberget, åt Kalisch till, upplyst med Bengaliska eldar. De ljusa lågorna, de hvita tälten och de stora massorna af krigsfolk, i alla möjliga lysande uniformer och drägter, gafvo detta skådespel någonting feartadt. Etwt af alla musikanterne och trumslagarne utfördt tapto, gjorde slut på festen, hvilken säkerligen länge kommer att lefva i de närvarandes minne, och näppeligen lärer få sin like. Den stora transparenten var 120 fot lång och 80 fot hög, och brände största delen af natten.