Aftonbladet – 2 oktober 1835, sida 3

Ett bref från Kalisch af den 18 September innehåller följande beskrifning på det stora fyrverkeri Kejsar Nicolaus der låtit afbränna, för att roa sina Kejserl. och Kongl. gäster: I dag voro vi vittnen till en af de praktfullaste fester, som på länge erbjudits ögat; det stora fyrverkeriet, som blifvit så märkvärdigt, genom de gigantiska förberedelserna dertill, afbrändes i lägret. Det torde vara svårt att, genom en berättelse skildra det intryck, som detta skådespel gjorde. Omkring klockan half 7 ankommo de kejserliga och kungliga herrskaperna och mottogos med hurrarop af de uppställda trupperna, samt bestego Belvederen af den stora paviljongen, der anstalter blifvit träffade för deras emottagande. Bakom Belvederen befunno sig samtlige hautboister, spelmän och sångare, till antalet öfver 2000, och högtidligheten började, medelst uppförande af en imposant march. Derefter afsjöngs, med accompagnement, en särskilt för tillfället författad ny hymn med chör, hvars verkan gjorde ett intryck, som svårligen låter sig beskrifva, då nemligen vid hvarje ställe, der chören inföll, ett i grannskapet uppstäldt batteri, efter takt, aflossade sina kanoner, med en beundransvärd precision. Härpå gafvo trummorna signal till början af fyrverkeriet, som var uppstäldt framför palviljongen. På första fronten såg man den krönta chiffren F. W. i en kolossal briljantsol, omgifven af en rörlig lagerkrans; till höger och venster voro tvenne stora rörliga obelisker; på alltsammans kastades de skönaste eldkulor af tvenne på båda flyglarna uppställda mörsare. Sedan nu flera fronter med de smakfullaste figurer blifvit afbrända, föll. plötsligt en stor rida, bakom hvilken visade sig en transparent, hvarpå syntes tvenne gallerier, som leåde till en i Göthisk smak smyckad sal, sirad med riddarebilder, och i hvars midt man på ett brinnande altare äter såg konungens af Preussen krönta namncehifter, omgifven med grön lager, midt i en strålande sol. Genast uppstego, från alla sidor, otaliga raketer och eldkulor, med de skönaste blå och röda eldar; samtliga trupperna i lägret gåfvo salfvor, och musiken uppstämde Preussiska folksången. Kort derefter började 110 kanoner att, med eldkulor, beskjuta en bakom Paviljongen uppställd stad; försvaret var icke mindre storartadt än anfallet; vallarne sprutade eld, och bakom dem exploderade kolossala kistor, uppfyllda med hundradetals svärmare; slutligen blef striden allt lifli