Persil, som deri erinrar dem om deras nya pligter. Det offentligt uttalade ändamålet med dessa lagar är, att slräma den goda pressen och att tillintetgöra den. onda, och se här således huvu Her Gencral-Prokuratorer euligt Hr Persils tanka böra förhålla sig, på det dessa — skrämande , undertryckande och censurerande lagar måtte åstadkomma hela sin piräknade effekt: i Paris den 9 September 1835. Hr General-Prokurator! Trenne vigtiga lagar hafva nyss erhållit Konungens sanktion. De omständigheter under hvilka de blifvit stiftade, och de debatter de föranledi inom de båda kamrarna, hafva tillräckligt upplyst Eder om deras anda och syfte. Föreslagne och antagye i afsigt att upprätthålla och bevara samhällsordningen , är deras ändamål att aterföra alla partier under XKartans välde, och sätta en gräns för anfallen mot konstitutionen, och mot Konungens heliga och okränkbara person, utan att på något sätt inskränka den frihet som är Frankrike så kär. Det är i denna alsigt som handlingar , hittills ansedda som förbrytelser , blifvit, till följe af deras mängd, och betänkligheten af deras följder , klassificerade bland antalet af brott och angrepp mot statens säkerhet; strängare straff stadgade derfor, och de blifvit underkastade en domstol, af Kartan bestamd liksom Juryn, och hvilken domstol höjer sig öfver partiernas inflytelse. Men dessa lagar skulle icke uppnå sitt syftemål, om de icke handhafdes med kraft och ihärdighet. — Det är allmänna åklagaremakten , det är särskildt Er, Hr GeneralProkurator, som det tillkommer att vaka öfver , att deras fullständiga och energiska verkställighet icke lemnar någon tillflygt för upprors — och faktionsandan. Hvarje förolämpning, riktad mot Konungens person, och mot dess konstitutionella myndighet bör beifras. Ni bör ej tillåta, att man söker göra honom ansvari och tadlar honom för hans regeringsåtgärder, för hvilka ministrarne och styrelsens embetsmän , ensame böra ansvara. J bören med stränghet vaka öfver att konstitutionen af år 1830 respekteras, detta nationalfördrag hvarigenom alla Frankrikes lagliga önskningar helgas och garanteras. Att angripa kartan, eller hvad som är detsamma, att angripa vår styrelses form och princip; att våldföra någon af dem genom brottsliga önskningar, det är att 1 sin grundval skaka den lagliga friheten, som k ner och garanterar. Er uppmärksamhet Hr Generalprokurator, bör likaledes vara rigtad på angrepp mot sedligketen och mot de grundsatser, hvarpå samfundsordningen hvilar. Det är endast genom en trägen vaksamhet på alla dessa föremål för vår vördnad, genom en otröttlig ihärdighet att afvärja de anfall, hvarföre de kunna blottställas, som ni kan bidraga till cen allmänna säkerhetens upprätthållande, och till betryggande af detta förtroende, som utgör Styrelsernas lif och styrka. . Då enligt dessa grundsatser, dem jag ej nog kan anbefalla åt Ert behjertande, ni anser eder böra anställa åtal, ber jag Eder ytterligare göra Eder förtrogen med dessa nya lagars anda, som afven består i att låta rättvisan skyndsamt följa på öfverträdelsen af dess bud. I fall fråga är om en skrift, eller något föremål för offentligheten, som ni låtit, eller icke låtit seqvestrera, vore det väl om Ni kunde omedelbarligen — hänskjuta målet till juryn. Ni bör icke företaga en ransakning, ifall denna icke synes oundgänglig antingen för alt upptäcka brottets eller ölfverträdelsens upphofsman, eller för att så mycket säkrare uppdaga sanningen. En direkt aktion är det skyndsammaste och verksammaste medlet, och jag uppmanar Er att använda det hvarje gång det kan ske utan olägenhet. Ni bör handsa i samma syftning vid fråga om sådana brott som emnämnas i I:sta paragrafen 4:de sektionen J:dje Kap. och 1:sta paragr. af Sträfflagens 3:dje bok, och i Jagen af den 24 Maj 1834. När ransakningen synes Er fulländad, och resultaterna deraf äro tillräcklige att motivera den anklagades tilltalande, bör Ni ej dröja att ställa honom direkte inför Assis-rätten. Ni skulle f.la mot Er pligt, om Ni icke fsrfar på detta satt, då i fall Ni i tankarne sätter Er i konseljeller anklagelse kammarens ställe, Niicke skulle tveka att anbefalla den tilltalades dragande inför rätta. Jag påkallar afvenledes Er uppmärksamhet, Hr Ge neral prokurator, på de nya lagarnes föreskrifter rörande lagskipningen. I anseende till de tryckfrihetsförbrytelser och upprorsbrott, som ofvanföre blifvit anförde, är allting redan bestämdt genom föregående lagar; juryn är den enda domaren deröfver. Deri är ingen förändring eller tillägg gjord, annat än för de iryckfrihetsbrott, hvilka o den nya lagen qvalilficerar sg artan erkänIm anmrenn mMOt Statene