Aftonbladet – 30 september 1835, sida 1

Om teckningar, lithografter, gravyrer och emblemer. Art. 20. Ingen teckning, gravyr, lithografi, medalj eller estamp, intet emblem af hvad slag det må vara, kan offentliggöras, utställas eller försäljas, utan föregången tillåtelse, i Paris af Ministern för Inrikes årenderne, och i departementerne af prefekterne. I händelse af öfverträdelse häremot, skola dessa teckningar, gravyrer, lithografier, medaljer, estamper eller embleimer konfiskeras, och offentliggöraren dömmas af Korrektions-domstolarne, till fängelse från en månad till ett år, och till böter från 100 till 1,000 franes, utom det ansvar som kan äga rum för utställandet eller försäljningen af dessa saker. Fjerde Kapitlet. Om theatrar och theater-stycken. Art. 21. Hvarken 1 Paris eller t departementerne kan någon theater eller skådespel, af hvad. slag som helst, inrättas utan föregången tillåtelse i Paris af Ministern för inrikes ärenderne, och i devartementerne af prefekterne. Samma tillåtelse erfordras för de stycken, som skola uppföras. Hvarje öfverträdelse af dessa stadganden skall straffas af Korrektions-domstolarne, med fängelse från en månad till ett år, och böter från 1000 till 5000 francs, utom det ansvar, till hvilket sjelfva de uppförda styckenas innehåll kan gifva anledning. Art. 22. Auvktoriteterna kunna i alla fall, der den allmänna ordningen så erfordrar, inställa uppförandet af ett stycke, och förordna om en theaters provisoriska tillslutande. Dessa stadganden och de, som innehållas i föregående artikel, gälla äfven för de redan varande theatrarne. Art. 23. Genom ett reglemente, som skall förvandlas till lag i 1837 års session, kommer sätet för ofvanstående stadgandens verkställighet att bestämmas; men de äga icke desto mindre gällande kraft ifrån allmängörandet af närvarande lag. Femte Kapitlet. Om anklagelse och dom. Art. 24. Aklagaremakten skall äga rättighet, att inom tre dagar låta stämma de anklagade inför assisdomstolarne, äfven om seqvester blifvit lagd på skrifter, teckningar, gravyrer m. m,. I detta sistnämda fall, kan stämning dock icke äga rum förr än sedan den anklagade blifvit underrättad om seqvestern. Art. 25. Om den anklagade icke infinner sig på de bestämda dagen, dömes han comtumaciter. Besvär öfver denna dom, böra anföras inom fem dagar efter dess afkunnande, vid äfventyr af talans förlust. . När besvär anföres, äger svaranden rättighet att få målet pröfvadt vid domstolens första derpå följande session. Hvarje begäran om en doms granskning bör ingifvas till domstolen innan uppropet och lottningen till jury. Då denna sistnämnda operavon börjat, i närvaro af den anklagade, så måste saken upptagas och pröfvas, äfven om han skulle aflägsna sig ifrån sessionen sedan juryn blifvit lottad, och debatterne börjat. Art. 26. Ansökningar om kassation , antingen i afseende pi frågor rörande domstolens kompetens eller rörande bifrågor, kunna ej upptagas förrän efter domens afkunnande i hufvudfrågan, och i förening med besvär emot densamma. Inga föregående besvär få hindra Assisvätten ifrån att afdömma hufvudmåilet. : Art. 27. Om Assisdomstolens session är slutad vid början af en process, och nästa session icke inträffar innan kort tid, så kommer: en extra Assisdomstol att bildas genom kallelse af första presidenten. I denna kallelse kommer att förordnas om lottningen af Jury, enligt 388 Art. af Lagen för brottmålsprocesser , och hon bör bestämma hvilken ledamot som kommer att föra ordet i domstolen. I sådane departementernes hufvudorter, der ingen Kongl. domstol finnes, bör ordföranden i första instans-domstolen presidera i ÅsSsis-rätten, i fall JustitieMinistern eller Förste-Presidenten icke utnämnt någon annan dervtill. Allmän föreskrift: Art. 28. Sådane föreskrifter i föregående lagar, som icke strida mot denna, fortfara att vara gällande. Konungens sanktion af denna lag är daterad: -Tuilleriepalatset d. 9 Sept. 1835.