förkunnande före valet af hindren för mig att emottaga ett förtroende, hvilket de tilläfventyrs alldrig ämnat mig, Bland de för mig bekante öfrige Valmännen, äro flere, långt härifrån vistande, endast några få etablerade i mitt grannskap och de flesta boende i Gefle. Med ingen ibland dem, har jag underhållit någon brefvexling .rörande allmänna angelägenheter och då jag undantager mine samtal med min fader, vet jag sannerligen icke, något tillfälle då jag mundtigen kunnat inhemta deras tankar derom, enär lång tid förbigått utan att jag råkat de fleste bland dem, och jag icke på ett par år gjort något egentligt besök i Gefle. Långt ifrån att taga för afgjort att desse Valmän ämnade mig sine röster till revisionen, har jag icke utan skäl föreställt mig motsatsen. Att jag deruti icke serdeles mycket irrat mig, skönjes nogsamt vid granskning af de särskilde valprotokollerne, hvilka utvisa, att åatskillige Röstegare, som utsett mig till Riksdagsman, nedlagt sina röster vid revisionsvalet. Då ingen bland Valmärmen proponerat mig, att i förväg yttra mig i fråga om emottagandet af revisionsbefattningen, var jag föranlåten att stillatigande afvakta valets utgång, helst hvarje opåkallad insinuation å min sida, med fog kunnat tydas, antingen som ewurderi,. värdt att bestraffas åtminstone med åtlöje, eller som försök att obehörigt verka på valet. Vidare är anmärkt, att jag såsom skäl för afsägelsen anfört behofvet, att ägna en närmare vård åt mina enskilda affärer, dem man ansett mig i hvarje förekommande fall, böra uppoffra för det allmännas tjenst. Besvarandet häraf har sina svårigheter. Det skulle föga intressera allmänheten att inskåda uti hindrens djup, hvars pejlande föröfrigt ingriper uti privatlifvets fridlysta krets. En närmare förklaring öfver afsågelsen , underlåter jag dock icke att lemna dem, som enskilt behaga deraf taga kännedom. Jag är säker att de upplysningar jag i detta hänseende har att meddela, skola befinnas fullkomligt tillfredsställande. Jag är jemväl öfvertygad, att enskilda förhållanden skulle hafva tillräckligt urskuldat den afsägelse från Riksdagsmannakallet , som vid tidpunkten af 1834 års val, för mig var i fråga. Men då ägde jag en högre förbindelse, att med ås!dosättande af enskilda omsorger, åtlyda en kallelse, som, icke hörsammad, fruktansvåardt skulle hafva satt valet i beroende af hvad en skickligt dold ; osynligt verkande hand bemödat sig att ästadkomma. Föreställningen om främmande försök till inverkan på valet, var icke en mnppskrämd inbillnings sjukliga foster. Den var en mogen frukt af uppmärksamt aktgifvande på tidens tecken, — frukten af vunnen erfarenhet om personer och förhållanden, de der icke allenast erinrade om den sjelfständighetsgrad, som dittills i allmänhet dokumenterat sig inom de ofrälse Stånden , utan ock omisskänneligen vittnade, huruledes de habila? planmässigt beräknat, att det nyskapade första Bruksdistriktet skulle bereda ersättning för ett till BorgareStåndet hörande ministerielt stöd,. som efter 1830 års riksdag fallit offer för döden. Slutligen klandras äfven min afsägelse, såsom ett ämne å ena sidan för bedröfvelse och modlöshet hos mina politiska vänner och å den andra för öfvermod och förhäfvelse hos godtyckets apostlar, hvaribland företrädesvis nämnes Svenska Minerva. Om jag ett ögonblick kunde misskänna min individuella obetydlighet skulle jag likväl hafva svårt att tilltro någon, på fullt alfvar, beklaga mitt uteblifvande från en, i sjelfva verket, så föga båtande förrättning som närvarande Statsrevision, omfattande en tidrymd, för hvilken, efter föregången granskning af Statsrådets protokoller , Rådgifvare-personalen redan erhållit decharge. Emot denna anomali har jag vid Riksdagen gjort anmärkning. Hvad principfrågor beväffar, tror jag ingenting annat anmärkningsvärdt kunna vid revisionen förekomma, än som vid nyss framfarna riksdag är antydt och erinradt. En rekapitulation deraf kommer utan tvifvel lämpligare från någon annan än från mig. Vanan att höra någon viss representant framställa anmärkningar och ogillande omdömen, alstrar måhända en högre likgiltighet derfor. Det är dessutom ännu för tidigt, att erfara några för Statsverket fördelaktiga verkningar af de vid senaste riksmöte förekomna opinionsyttringar , uti hvilka, säge hvad man vill, Styrelsen finner vägen för sig öppnad till vigtiga administrativa förbättringar. Härom torde jag få ullfälle att närmare vittra mig. då 1iac framdeles går att aforfva några erin