HAF OUNUC, JALL UUUCITALLCISE OM PFOKCUIREFANUGE Aj LCOPteskonstilutionen t Madrid. En total förändring af ministeren hade ägt rum, och Hrr Arguelles och Mendizabal skola hafva varit de personer, som fått uppdrag. att bilda densamma. Några vidare detaljer uppgifvas ej; lika litet som dagen, när denna hvälfning ägt rum, hydket dock måste hafva varit senare än den 3, emedan Madriderblad af nämnde datum icke derom innehålla det ringaste. Justemilieus välde i Spanienlärer således nu :hafva nått sitt slut, till stor förskräckelse för det Fransyska, som derigenom så plötsligt ser sin, på de nya lagarne mot pressen, juryn etc. uppförda, ståtliga byg gnnd, på ett så högst eftervänkligt sätt hotas från andra sidan Pyrenderna. Också hade ministerrådet genast, trädt tillsammans hos Hertigen af Broglie, för att deliberera öfver hvad mått och steg, som i denna farhga krisis månde vara att tillgripa. Frågan om direkt intervention var naturligtvis åter på tapeten, men säges hafva mött många: betänkligheter i rådet, uppenbarligen af det ganska gällande skälet, att en sådan intervention numera, såsom ijusligen skönjes, komme post festum. Bmellerud hade flera trupper blifvit beordrade till Spanska gränsen att förstärka den ,.observationskurps, som redan förut är stationerad derstädes. Innan revolutionen utbröt i Madrid hade Regentinman, den 2, utfärdat en proklamation tillnationen, hvari der hittils följda regeringssystemet naturligtvis får sin tillbörliga pris, och ; provincialjuntorne deremot vederhörligen lexas. upp för deras görande och låtande. På denna proklamation följde dagen derefter ett dekret, -som förklarade alla dessa juntor för: olagliga, arnibefulte dem att genast .upplösa sig, och hotade att bestraffa hvar och en som rebell, hvilken icke ställde sig denna befallning till efterrättelse. Samma dag som detta dekret utkom, promulgerades ett annat, som visar att regeringen redan då insåg nödvändigheten, att göra några koncessioner åt ållmänna tänkesättet. ,, Den. förordning, hvarigenom Ferdinand, efter absolutismens återställande 1823, återtog alla försålda kyrkogods, utan ringaste ersättning, åt köparne, förklaras i nämnde dekret för supphäfven, och ifrågavarande ,gods återställes åt dem, som lagligen köpt och och betalt dem under: Cortesperioden 1820 — 1825 I, Barcelona-rustades starkt, sedan underrättelsen ditkom,,.om. Madrids förklarande i: belägringstillstånd, och i regeringens förfarande mot juntornes deputerade. Hela ; Barcellona liknade ett läger: köpmän, adelsmän, advokater; -könstnärer, — alla grepo till vapen, och inom få dagar skulle 15 a 16 bataljoner nationalgarde vara fullt, organiserade. — I Cadix utbröt rörelsen d. 21 Aug. ,. genast vid underrättelsen att : krigslagen blifvit proklamerad i Madrid. Folket hade samlat sig under utrop saf: lefve borgargardet! lefve 1812 års konstitution 1, I Badajox,, Puerto Sa: Maria, Zeres, Chiclana och :på. ön Leon hade alla kloster blifvit tillslutna. I Badajoz proklämerades. Cortes-konstitutionen d. 1 dennes. , Träffninger mellan Cordova och Carlisterne vid Sesma skall icke: hafva ;varit af någon betydenhet. Deremot skola Engelsmännen vunnit en seger öfver Carlisterne, som förlorat: 400 i döda och sårade, hvarefter Bilbao.blifyvit undsatt. General Espeleta hade d. 7 med 2000 man inryckt 2 Bilbao. I Fransyska. Kammarens sessioner hafva, genom en Kongl, -ordonnans, dd. 11 blifvit slutade. Emot all vanlig praxis hördes icke ett enda rop af: lefve KonungenmlÅi Deputeradekammaren, efter ordonnansens uppläsande. . Delta är första gången denna ingrediens vid.en sådan ceremoni saknas, hvilket väckt så mycket lifligare, sensation, som de närvarande Deputerade, omkling 80 -st., nästan samtelige med hull och hår ullböra ministeren. Den nya lagen mot pressen erhöllj samma dag den gick, igenom hos Päårerne, Konungens sanktion, och promulgerades om aftonen. Vid midnattstiden skickades, .ganska lämpligt!3s detta mörkrets verk till de särskilta tidningsredaktionerne. De andra lagarne, rörande juryn och rättegångsordningen, hafva likaledes blifvit kungjorda till;allmän efterrättelse. Att Ludvig Filip nu med stora steg befinner sig på återvägen. mot restaurationen , Visar sig af hela rigtningen i hans politik. Så har han ökat Pärskammaren med 30 nya ledamöter , nästan alla bekanta för deras tillgifvenhet för restaurationen. Atta ibland. dem äro sädane, f. d; deputerade, som icke lyckats blifva åter invalda i Deputeradekammaren, i anseende till deras legitimistiska tänkesätt. Bland de nya pärerne märkas generalerne Brun de Villeret, Campredon, Corbinea, Denys de Danremont, LedrudesEssarts, Pernetty och Vallge. Vidare Her Beaujour, Bellemare, Cambons Cordoue, La Moussay re, Ricar d, St Aignan, rr ee n ve o