Hollentottarnas musiksinne. Moodies Sowth Africa heter det: Hottentotiska qvinnorna hatva i allmänhet en täck röst, ehuru deras mäns icke alltid är af bästa slaget. — Jag blef ofta förvånad ötver den skicklighet ocn läuhet, hyarmed de sjöngo vissa melodier. Understundom då var Hotientoltska Gvinliga betjening hörde oss på flöjt blasa ett fantasistycke, blef jag angenamt öfverraskad al att naågra dagar efter, höra samma sty cke sjungas rundt omkring tillika med etw akompaguement al deras egen komposition som merendels vittnade om gud smak. Jag hemödade mig nu alt upptäcka huru vida detta sinne för harmoni var dem meudtödt, eller först af missionärerne bibiagdt dem; snart öfver ygade jag mig likväl, aut dessa sistnämnde förstodo föga eller ingen musik; de berkttade mig alven, alt då de lärde Hottentotierne en enkel psalm-melodi , tillade desse, af naturlig instinkt, icke sällan etw ackompagnement af egen upplinuing. Ofta hörde jag en Iottentoutisk familj, bland hvilken voro barn af 7 eller 8 år, tillsammans sjunga en bymn, som det tycktes, bdt och hallet umproviserad, och likväl fylde hvar och en ganska rigtigt sin stämma och harmonien stördes aldrig.