1 synnerhet i denna stund, da man begynner tämligen allmänt varseblifva, att något stort flag är i vårt korrektionssystem, och att det nästan ingenting uträttar för sitt ändamäl. Hvad förf. härom siger, förtjenar stor uppmärksam! ret, men uttömmer visserligen icke ämnet. Svart miste väl både nation och styrelse företaga sig att allvariigt öfverväga den vigtiga frugan. Våra fanatiske monarkister borde, för att lära sig ärlighet, gå i skola hos Hr af Forsell, som visst icke är republikan, men ändock erkänner de förtjenster, som han verkeligen upptäcker hos de Nordamerikanske republikanerna, hvilka det blifvit ett mode att smäda och nedsätta I alla afseenden. Hvarje factum, som kan landa dem till heder, förtiges eller rent af nekas af Hrr Hauswolf och Conasorter. Men Hr af F. erkänrer otvunget de förtjensier , han ser hos den stora republikens invånare. För dem, säger han t. ex. (pag. 177), som önska att i detta ämne (jernvägsanläggning) instruera sig, får jag hänvisa tll en af Baltimore och Ohio Railway Company på trycket utgifven ganska fullständig berättelse, på 1900 sidor octavo, innehållande alla möjliga upplysningar, som jemförd med Liverpool och Manchester Railways Directörers magra redogörelse , 2 sina företag och förbättringar, utan önska att hela verlden må bli delaktig deraf. Huru många misslyckade försök och huru stora kostnader sparas icke genom detta Amerikanernes. öppna. och ädla förfaringssätt! — Vi tillägga: huru mycken anledning till blygsel skulle icke Amerikanernes smädare spara sig, om de på ett så rättvist sätt ville erkänna fövtjensterna . hos ett folk, som de, af politisk fanatism, vilja fråntaga hvarje eleverad och oegennyttig känsla! Men det är icke, att begära, att de skulle tillåta sig en sådan ärlighet, : synnerhet om det måste ske på det gamla, monarkiska, af adel och en etablerad kyrka uppfyllda Englands bekostnad. i En reflexion kunna vi icke förbigå, som Förf. gör i anledning af den förlust, som ett par byggmästare gjorde på entreprenaden af en publik byggnads uppförande. Sedan han berättat, alt kostuaden öfversteg förslaget, säger han: Denna förlust fingo de binda vid sin fot och icke såsom hos oss, der missräkningar i kostnadsiörslagen, i synnerhet vid en del publika byggnadsföoretag, alltid hvälfvas på regeringen , som nödgas anskafla det bristande för arbetets fullbordande, det måtte ske på hvad sätt som häldst. Om dessa missräkningar härleda sig från okunnighet eller med föresats att bedraga och inleda styrelsen i företag, som Sedermera för nationens heders skull icke kunna ötYvergifvas, så är motivet lika klandervärdt och kommer troligen att förnyas, ända till dess att en elle? annan af dessa Herrar blifva behörigen tillrättavisade. Hos en nation med ringa kapitalstyrka är det af stor vigt, alt icke ett allmänt misstroende emot ByggPmästarnes duglighet inrotar sig; ty snart sagdt vid hvarje auläggeing för den hos oss gryende industrien är alltid första vilkoret att erhålla et pålitligt kostnads-. förslag. Man kan se denna sak äfven på en annan sida. Byggnadskonsten hos oss tyckes stå på en helt egen punkt. Arligen uppföras t. ex. här i Stockholunr lador i stället för hus; icke ens det aflägsnaste tecken till konst röjer sig i många nybyggnader. Denna brist på konstsinne är ett underligt fenomen. Man behöfver imedlertid icke gå langre än till Götheborg eller Helsingtors, för att se verklig byggnadskonst; och hvem som vill må förklara, huru det kommer ull, att Stockholmarne framför alla skola sakna nästan al smak i byggnadsföretag. Mycket kan väl komma deraf, att da någon har lust och råd ) att bygga ett wackert hus, råkar han ofhast ut för nagon, som bortkastar at honom glupska summor på et fullkomligt smaklöst hybbie, i stället att, med mindre kostnad, uppföra åt honom ett hus i enkel och äödel sul. Da härtill kommer, att kostuadsförslagen ofia belinnas falska, och att ling tid utöfver den beråknade ej sallan åtgär, kan — ntan knappast undra, om den, som behöfver bygga, häldre sår förbi artister och uppför en lada eler ct vud. Hvad publika senader vidkommer, det hafva blifvit en princip, att kronan måste betala dyrt och flera ganger förslag förekomma väl stundom den oiägenhelen, att arbetet blifver derefier. Vira grannar Norrmännen hafva, genom sitt förfarande med slousbyggnaden 1 Chrstiania, oilvit ett exempel, som, om der jöljdas äfven här, trol le till slut kurera den ivrotade förslagssjukan. set hull Luc it SYneS summan atga. Enotre pre nader letta ouda, men halva ofta en skulTill slut kunna vi ieke afhalla oss ifrån att anmärk: H ta sö . obe LR huru obehaglust det att en Sadan förfallare. san, I, visar, att Amerikanerne icke göra någon hemlighet af