Aftonbladet – 7 september 1835, sida 4

IM SA ep rå AA fe TIA TA ALE Tra UL UULTCTICL Sdtlåd lit LIC ob komma blandade i den vanliga åkerjorden t. ex. sandens, lerans, 0. s. v. förmåga att qvarhålla vatten, lätthet alt uppbruka, tjenlighet för olika sädesslag, myllans beskaffenhet och verkan, kalkjordens förmåga att upplösa näringsämnen, enkelt sätt att finna jordmånens beståndsdelar. o.d. Om klimatets inflytande, och deraf uppkommande olikheter m. m. Andra Afdelvingen inochåller jordens förbättring medelst gödsking och jordblandningar. Först genomsås de särskilta slagen af gödnalngsäimnen, såsom spillning af hornboskap, hästar och fär, m. m., dy, gyttja, tång, halm, kalk, aska, mm, m. haru hvardera af dessa ämnen verka, o. de DPerefter afhandlas höra de skola beredas och behavdlas innan de införlifvas med jordmånen, hura tladugärdsaödsel skall bäst läggas och behandlas med strö o. d. för att brinna, verkan af brunnen och obrunnen gödsel, på hvilken jordmån den ena eller andra passar, hurra fähusen och gödselplatsen böra vara inrättade för frambringande af den mesta och bästa gödsel; när den bör utföras på åkero; beredning af compost eler blanduing af gödsel och afskräden. samt dess verkan; 2ödninessält för ängar; gödselvatten o. d. jemfördt med vanlig gödning. —Sist afhandlas jordblanduingarne, eller om förbättring af sandjord medelst paköring af lera och tvärtom, samt framför allt den vigtiea och af utmärkt framgång ofta åtföljda metoden att förbättra styf lera och andra jordmåner medelst påkörning af mereck. i Tredje Afdeluingen afhandlar Jordmånens brukning. Deu gerxomgår först de särskilta redskaperne, och visar hurn de höra vara konstruerade för att bäst vinna ändamålet. Derefter föreskrifver dena hura djupt akerjorden bör köras och vändas, hvilket är olika för olika omständigheter, som särskildt anföras; hora ofta och hvilka årstider jorden bör köras, och på hvad sätt; om den alltid bör köras lika djupt; hura man särskildt skall göra jordmåncus via ren och Iucker, och hvilka redskaper dertill, under olika omständigheter, äro de tjentigaste. Sist afhandlas, huro man skall appodla en förut vild, och owspodtad mark, vndavrödja träd och buskar, aitappa vatten, plöja, bränna och inhägna. Fjerde Afdelningen innefattar de allmänna föreskrifterne för Vexters odling: Om utväljande af utsädeskorn och frön, pröfaing af deras friskbet och eroningskraft, imdränkning Dn före sådden I hvarjehanda ämnen, m nn; huva fättsåningen hör ske: hvilken tid den bör förrättas: på hvad sätt och hure djaäpt nedimyllningen bör ske — Hurn vexterna sedermera skola skötas: rensiwng medelst särskilta re Iskaper, der ett så beskaffadt åkerbruk idkas; vältuing, kupuing, handrensning, MM. m. Anudra Delenus Första Afdelning. — Särskilta föreskrifter för Särskilta Vexters odling. Om odling af Hvetc, Råg, korn, Hafre, särskilta arter och artförändringar deraf, harudan och hurn uppbrukad jordmån hvardera sorten fordrar, hura mycket och huva ofta återkommande gödstine; hvilken td sådden för hvardera bör förrättas, hura mycket utsäde erfordras per tonaland på bättre och sämre jord: huru stor skörd kan påräknas, så väl i korn, som halm, under olika förhållanden, in. mm. — Om odling af Arter, Bönor, Vicker, Bohvete, Potäter, Bofvor, Kålvötter, Morötter, på samma sält för bvarje slag beskrifvet i alla särskilta förhållanden. — Om odlingen af fodervexter: först de ständiea foderfäölter, beteshagar och ängar, huru de kaana förbättras medelst ängsvaltning, medelst paförande af jord eller såkallad ängsföryueriog, medelst tuun öfvergödning, 0. di, huru befr från mossa och tufvor, huru slutligen opplöjas och åter igenläggas, och hvilka cräsarter i detta fall äro de mest oifvande att utså m. m. Derefter om odlingen af egentligen såkallade fodervexter: klöfver, vicker, m mm. omvexlande med sädesvexter, på akerjordeo; brukningssätt, sävingstid, utsäde, afkastning, o. d. — Sist i denna afdelning afbandlas odlingen af lin och hampa, Rapsat, Vallmo och avdra oljevexter samt färgväxter, i anseende till utsädesmängd och tid, jordens brukning och gödsling, m. m. liksom det föregaående. Andra Deleens Andra Afdelning. On Boskapsskötseln. Denna afdelnwing npptager hälften af oa delen, om omfattar boskapsskötseln i sin helhet. Den innefattar sålunda så väl allmänna föreskrifter för parning, afvel, ans, utfordring, m. mm. som särskilt densamma för hvarje särskilt slag af husdjuren. Så egnas särskilta kapitel at hornboskapeus arter, ett särskilt åt bästskötseln, ett åt farskötseln, o.s.v Uti kapitlet om kor beräknas mjölkafkastningen under olika födringssätt för olika racer, äfvensom sävskilta metoder att bereda ost och smör senomegaås, och produktiousbeloppet utsåttes. Uti kapitlet om fåren egvas en särskilt uppmärksamhet åt ollafkastningen af gröfre och finare racer, jemförde med hvarandra, huru de seduare skola frambringas och bibehållas, m. m Dessutom beräknas ock den olika gödsel miäned de särskilta boskapsslagen lemna, rekuivt till det fo der de förtära. Andra Delcus Tredje Afdelning, Hushållslära, innehåller beräkning af: huru mycket arbete menniskor och kreatur kuvpa åstadkomma, huru mycket gödsel man behöfver för att underhålla en sifven åkervidd 3 fruktbarhet, huru stort boskapens antal bör vara, och huru de åtskilliga på akrarne odlade vesterna böra följa på hvarandra, eller om träde och vexelbruk. Sist egnas några blad åt vöromåleus fördelning, ov. d. as Af trycket har utkommit och säljes i Utter homp. Bokhandel, å vo sk. bko ex. hi: Kongl Krigs-VetenskapsAkademiens Handlingar och Tidskrift för år 1835, Attoude Häftet. j I Wuesteriings ä Komp. Bokhavdet vid Storkyrkbrinken, äljes för I Rdr 16 sk bko: En planech, föreställande FS I fs oo ooo ; j ; i ;