Aftonbladet – 7 september 1835, sida 2

HVAD SKOLA VI MED ÖFVERHUSET? Första Artikeln. Denna fråga, den fruktansvärdt vigtigaste, som på ett sekel bhfvit framkastad, har nu ver klige n blifvit underställd det Engelska folkets afgörande. Svaret derpå kommer troligen att hestimma den civiliserade verldens framtid. Utfailer det så, som man har skäl att vänta, så kan man anse den Franska revolutionens stora drara utspelt, och ett nytt tidehvarf af politiska förhållanden börjadt. Tvisten emellan folket och aristokratien algjordes icke under denna revolution. Man slog väl hufvudet al många adelsmän, men man utrotade icke adelns princip. Det var en länge återhållen förbiltring, som gaf sig luft; det var den förtryckte. som reste sig att utöfva vedergållningsrätten mot förtryckaren; detvar ett nytt våld, som nedslog det gamla och dervid begick nära nog enahanda ytterligheter och orättvisor, samt derigenom till icke obetydlig grad motverkade sitt eget ändamål. De fordna tyrannerne blefvo i sin ordning offer och fingo derigenom på sm sida en mängd fördelar, som icke bordt lemnas dem. Folkets sak var rättvis till grunden ; man mäste endast beklaga, att det förgick sig i sättet och derigenom föranledde en reaktion i den allmänna meningen, som : från sättets öfverdrift, förleddes att draga sjelfva principen i friga. Den på schavotten slagtade, plundrade, landsflygtade adeln blef mägtigare, än då den trängdes king thronen, klädd i guld och scharlakan, då den gödde sig med-meni ighetens svett och pockade på företräden, på utmärkelser, på skatter och embeten. Han var nu lidande, förkrossad, misshandlad, och verlden