bedraga den efier Julirevolutionen nedsatta kommissionen, och att itre månaders tid komma åt ett understöd af 25 fr. i månaden, således inalles 73 fr. Men då sanningen kom i dagen, blef han utstruken ur kommisionens listor, och stämd inför korrektionella polisen. För att icke falla denna i händerne, då hon lät slå efter honem, flyttade han från fabriken Croulebarbe. Det synes hafva legat honom särdeles om hjertat, att icke förlora i de personers omdöme, som så litligt intresserat sis för honom. DE upptäckter polisen gjort i afseende på hans förfarande, förbittrade honom, och hans sista ord till Hr Caunes, då denne rådde honom att inställa sig som fånge inför domstolen, emedan hans förbrytelse ju i alla fall ej var så betydande, voro: Aldrig skall man lyckas att gripa mig lefvande.? Med vild blick visade han dervid en piska med blykulor på ändan, hvilken han bar gömd på bröstet. Man har gjort sig mycken möda för att utforska, om Fieschi varit begagnad af polisen och, tramför allt, om han varit skickad till Italien för att spionera på Hertisinnan af Berry. Vi hafva all anledning tro, att Fieschi blifvit använd af Hr Baude, till hvilken han till och med hade den fräckheten att yttra: Hr prefekt, 1 revolutionstider gifs det personer, dem man i tysthet mråste göra sig af med, och for hvilka man icke är skyldig någon annan räkenskap än Gud; befall öfver mig, jag står till eder tjenst. — Men att Fieschi äfven skulle hafva stått i Hr Gisquets sold, synes, efter de förut upgifne omständigheter, knappt möjligt. Härmed må nu vara huru som helst, så mycket är säkert, att han icke var i Italien för att speja på Hertiginnan af Berry; ty sedan slutet af 1830 var han sysselsatt vid de arbeten, som stodo under Hr Caunes ledning. Denne embetsman, och flere andra personer, sågo Fieschi nästan dagligen ända till början af innevarande år, och dessutom står hans namnteckning i brädden af alla månadsräkningarne, så att om han verkligen varit 1 Italien, detta ainåste hafva varit efter Januari månad 1835. Fieschi är en af dessa Itahenska Bravos, som äro lika stolta öfver att begå ett mord och skryta deraf, som en rättskaffens menniska öfver en ädel handling. Det försäkras att sedan han påstått sig icke igenkänna Hr Lavocat, skall han, slutligen med ett slags hjertlighet hafva sagt ull honom: Hr Lavocat, lofva mig blott en sak.? — Och hvad är väl det? — Att vara närvarande då jag beträder schavotten. Då skallni få se med hvad blick Fieschi betraktar dödsinstrumentet; då får ni se om mina knän vackla, och då skall ni säga: härpå igenkänner jag. Fieschi! Han är ett slags modern Herostrat. . Men hnoru skall man åter, på andra sidan, förena denna oförskräckta köld, med detta låga begär efter viuning, som-synes förtära honom? Har han handlat af egen drift? eller beherskades han af en främmande vilja, som eldade honom till det gräsliga brottet? Hvilken politisk orsak, om han annars hade en sådan, väpnade hans arm? Dessa åro frågor, dem hvar och en uppkastar; det är detta, som ministrarne måste veta, och som de ocksiv verkligen veta, men icke säga. Några legitimistiska blad hafva haft den nedrigheten att föresp egla, det ogerninven härflutit från folksuvet ränitetens princip, och ministrarne skulle måhända gerna hafva sett att undersöknngen bragt i dagen några upptäckter i denna anda. De göra allt hvad de kunna, för att skona och skydda det Carlistiska partiet. Men hvarföre begagnade Hr Baude Fieschi, för att bespeja republikanerne? Hvar före gick denre karl, på Hr Lavocats uppfordran, emot republikanerne och barrikaderne på gatan St. Mery? Har han fått guld, och mycket guld, hvem har väl gifvit honom det, och hvem är det som har mycket guld? Ar det det Carlistiska eller republikanska partiet? Det senare kämpar, såsom erfarenheten visat, midt på ljusa dagen på öppen gata; republikaucrne låta sticka ihjäl sig, skjuta ned sig med kartescher; de äro fattige, och tala snarare för mycket ut sin mening, än de äro i stand att handla i hemlighet. En republikansk sammansvärjning skulle hafva blifvit upptäckt tusen gånger; de sammansyurne skulle, i ögonblicket af explosionen, hafva visat sig med vapen i hand. Men har man väl sett en enda? Nej; allt leder till den tron, att ingen:republikan hade någon del i det skändliga brottet. Skola vi altså gifva Carlisternes skulden? xi vilja beldre i mördaren blow se en isolerad menniska, en outgrundelig natur. Det är omöjligt, att icke något af undersökningen skulle blifva kunnigt, och då Fieschi kommer att oflenligen sta inför sina domare, afslöjas måhända de ännu dolda hemligheterne. Tidningarne med dagens utlänska poster medföra unGerättelser från Madrid af d. 19, från Paris och London af d. 28 Aug. samt från Hamburg af d. 1 dennes. Berättelserne med förra posten om händelserne i Madrid I visa sig nu hafva var it ganska mycket vanstälda. En revolu4 tt r Vv a i ms . UU n:c2mnoomnmomnooa-ommkme——mm——