Aftonbladet – 5 september 1835, sida 3

Londonska theaterpubliken hade, redan fjorton dagar efter den stora verkliga katastrofen med helvetesmachinen i Paris, tillfälle att se den 1 mindre farlig form på skåaeplatsen. Redan den 16 Augusti gafs ett stycke kalladt: The Infernal Machine, på Sadler Wells theater. Då Ludvig Filip (speltes af Dunn) och Marskalken Mortier (speltes af King) skulle passera öfver scenen till andra sidan af theatern, midt emot det fönster, der Fieschi (speltes af Campbell) med sitt mordverktyg väntade, hörde man från salongen en röst, som ängsligt ropade: gå tillbaka, gå tillbaka! eljest blir ni skjuten! En hel hop laddade gevär ligga der i fönstret! Rösten kom från en ung man, som med det yttersta deltagande följdt representationen, och hvars lifliga inbillning bragte honom att förblanda illusionen med verkligheten. Hans varning lemnmades emedlertid, som man Jått kan tänka, utan afseende; skotten smällde och Mortier föll. Den unge mannen blef så våldsamt gripen häraf, att man måste föra bort honom.