Fullmyndig Svensk. Hr AF FORSSELLS RESA I ENGLAND. . (Forts. fr. N:o 121.) Till Hr Dalmans framställning hafva vi föga att tillägga. Motionen är ett ytterligare bevis för sanningen af våra goda tidningars påstående, att oppositionen icke tänker på något positift, på några förslag till förbättringar, utan endast lefver i lust att häckla och oroa styrelsen i dess lofvärda bemödanden för landets bästa!? Man glömmer efteråt, att nagra förslag blifvit gjorda, emedan man för tillfället glömde att taga notis om dem eller skänka dem uppmärksamhet. Vi hafva flera gånger anmärkt åtgärder, hvilka oppositionen bragt å bane, och som äfven, efter rastlösa bemödanden, lyckats. Vi vilja, för att icke just tala om småsaker, anmärka, att det egentligen var oppositionen, som bragte myntbestämningen å bane och stridde för den länge, innan styrelsen slutligen fann sig tvungen att framställa förslaget. Allt hvad som sedermera gjordes för att fördröja och, så vidt möjligt var, skämma bort denna stora national-angelägenhet (genom det oförnuftiga och inkränglade . myntsystemet), kom icke Årån oppositionen , utan. från vissa obeslutsamhetens skrupler och den barnsliga högfärdens ingifvelser. — För att komma ihåg ännu en vigtig sak, fråga vi: var det icke oppositionen, som understödde den vigtiga frågan om mått-, måloch vigtsystemets förbättring? eller var det oppositionen, som förstörde det redan fattade beslutet härom och sålunda återförde oss till det gamla barbariet? Det finnes två sätt att styra ett land. Det ena kan man kalla negatift, d. v. s. ett bemödande att blott .streta emot, att blott käbbla med dem man anser för sina fiender, att blott hålla sig uppe, att hålla svassande tal och corrumpera, för att inbilla nationen, att den är lycklig, och för öfrigt låta allt gå, sem det går, och lefva för dagen, lik den, som har 8 sk. i traktamente, och anser all politikens fullkomlighet ligga uti att skaffa sig I sk. För dessa stora bemödanden har man icke tid att synnerligen tänka på sådana småsaker som befordrandet af nationens ekonomiska välstånd. Dylikt betattar man sig icke med förr, än ropet derpå blifver allt för högljudt, för att ej mer kunna nedtystas; då låter man ändtligen släpa sig efter tidens vagn. En annan metod att styra finnes, hvilken kan kallas positif. Den består uti att alltid likasom ana nationens önskningar och behof, att genast och högsint gripa an de företag, hvarigenom välstånd och förnöjsamhet uppkomma... För dessa bemödanden förlåter man mycket annat. Napoleon var en despot; men ham fick opåsalt synda mycket och länge, emedan nationen såg hans gigantiska bemödanden för landets blomstring. Det vår icke blott i sina miitäriska företag, som han var en jätte; dessa ensamrima hade snart uttröttat nationen, sedan första skimret af gloire hade försvunnit. Men dessa ansträngningar gingo hand i hand med lika kolossala bemödanden för det inre. Han lät icke kommitter sitta och älta i halfva sekler med ett lagverk, som aldrig blef färdigt, utan han lät sin rastlösa skapande förmåga gripa in i verket — och inom kort stod detta stora lagverk färdigt, som möjligen kan hafva sina brister, men ändock är en konseqvent högtänkt skapelse. Han upprättade ett uppfostringsoch undervisnings-system, som likaledes kunde vara felaktigt, men ändock var ett monument, öfver hvars storhet och enhet en fördomsfri efterverld skall hisna. Han uppbyggde ett embetsmanna-machineri och en inre styrelse, hvars enkelhet och rörlighet skall blifva ett oupphunnet mönster, om ock hans oböjliga jernvilja för ullfället gaf den en anstrykning af våldsamhet och tyranni. Han mförde en styrelse öfver de inre kommunikationerna och de allmänna byggnaderna, hvilken likasom med ett trollslag lifvade hela Frankrike; och det är i denna punkt, som hans efterdöme i inre styrelse kanske ovilkorligast kan och bör följas. Han insåg den djupa betydelsen af regeringens pligt att gripa in uti dessa företag, som öfvergå den enskilda både förmågan kompetencen. Snart genomkorsades landet af ett nät af beqväma kommunikationslinier; och sjelfve de förut nästan ofarbara bergskedjorna måste lyda hans herskarevilja och släppa den resande och köpmannen fram med lätthet. ) Tröghetens dyrkare invända: detta: gick an för