hans hustru och dotter, gör gemensam sak med gubben Gerard. Med piken i hand och martialisk min befaller han Clement att uppbränna alla sina fördömda dokumenter och fullmagter på trolldomskonsten. Och den ena grannen efter den andra kommer med sitt ord i laget; häxmästar-herrskapet fingo veta att de voro till. Min klient passerade händelsevis derförbi. På Clements hotelse att ställa mansell Girard för rätta, kunde han icke hålla sig längre, en fridsam och menlös man, som han annars är, utan ropade! Jag kan tjena till vit ne, ty jag harlikaledes fått min släng af slefven! Detta var också verkliga förhållandet; den arma mannen! Sålunda se vi nu, mine herrar, ett ordentuigt uppror i Les Grandes Chapelles , likväl icke af det alldra betänkligaste slaget; men familjen Clement har emedlertid tyckt twlfället vara för godt, för att ej söka draga nytta deraf. Man har behandlat monsieur som häxmästare, hans hustru som troilpacka, man har sammanskockat sig utanför deras port; sådant kan ej få allöpa utan skadeersättning. De förbrytelser som anföras emot de anklagade innefattas under 5 titlar: 1:o Villkorliga hotelser med mord. 2:o Offentligt förnärmande och vanfrejdande. 3:o Hemgång. 4:0o Inkastande af orenligheter, 5:o Natuligt väsen och stoj. Gerard, med dotter och hustru, Royer, skogvagtare, och Petitier, skomakare, äro de anklagade. Flera vittnen förena sig med Clement, käranden. Medan denne aflägger sitt vittnesmål, reser sig Gerard med ytterlig häftighet och lyfter nälfven liksom för att slå till den föregifna trollkarlen, hvars blotta närvaro tycktes göra honom alldeles utom sig. Domstolen stillar genast oväsendet. Gerard anför jäf emot Clements slägting, hustru Bonneau, såsom äfvenledes trollqvinna, Kongl. prokuratorn låter kalla tvenne läkare, för att söka upplysa det fåvitska sällskapet, och förklara för dem omöjligheten af att genom något öfvernaturligt medel frambringa den-ohyra, hva öfver de beklaga sig. Hrr läkares explikationer tyckas likväl göra samma verkan, som att slå vatten på gasen. Flera vittnen för de anklagade höras ytterligare; de förenade sig alla med Gerard i hufvudsaken, och tillskrifva — alltsammans Clements trolleri. Kongl. prokuratorn yrkar enständigt ansvar mot Royer; men domstolen frikänner likväl de anklagade samt och synnerligen. Så godt var det.