Aftonbladet – 27 augusti 1835, sida 2

Sedan Kongl. Maj:t inhemtat, burusom förre Bokhålfaren vid Dådrans Jernbruk i Stora Kopparbergs Län, A. H. Lindström, dels med fara för eget lif, räddat Bonden Pellas Olof Ersson i Westberg derigenom att hån angripit och dödat en björn, af hvilken Olof Erssom då var anfallen och illa sårad, dels derefter skött och vårdat Olof Ersson, och under den tid denne icke förmådde bidraga till dess hustrus och många små barns uppehälle, äfven för dem dragit försorg; så har Kongl. Maj:t, såsom vedermäle af Dess Naådiga välbehag öfver Sindströms ådagalagde berömvärda förhållande, i Nåder tillagt honom ett exemplar i guld af Medaljen: För herömliga gerningar, att i högblitt band bäras på bröstet. (Stats Tidn.) REVY AF TIDNINGARNE. I fall något så lumpet, som vissa af våra landsortstidningar, kunde göra reaktioner, blefyc de säkert verkställda. Det är lustbart att påse, huru de smånigom sch med varsamma steg nalkas den satsen, att absolutismen är det enda saliggörande, och atu alla så kallaåe republikanska institutioner äro förkastliga och leda blott till onödiga omvägar eller kostnader. Den maxiinen: flectere si nequeo Superos, Acheromnta moeebo, tyckes halva gjort sig gällande; när man intet annat kan få, nöjer man sig med lof ur barnas och spenabarnas mun. Tidningar, som hafva något infivtande och en större publik, torde vara något svåra att vinna; och man måste således vara belåten med aågra hole and corner-blad. De kunna väl göra godt i någon wa och stärka någon svag tro. Eu i Upsala utkommande blad, Correspondenten, hade i sin början en med den allmänna öfverensstämmande ton och utmärkte sig i synnerhet för en brist på sympathi åt ett håll, dit höga sympatier mycket lua. Men det kunde aldrig i längden bära sig, att från samma stad. där det renläriga tory-universitetet regerar, en sådan tidning utgick ; också såg man snart dess omvändelse — en mera eclatant omvändelse än. Pauli. för den 12 dennes hade bemälde tidning en artikel, hvaraf dem enkla slutsatsen är, att en så republikansk institution som Riksdagar icke frambragt och troligen oche kan frambringa andra frukter för nationen, än isdsnad och kostnad. Exempel uppsökas med mycken omhugsan, huru representationens sanmankomster blifvit af nationen betraktade såsom onera; huru Konunsarne måst i sina försäkringar lofva att icke ofta besvåra nationen med dylikt oundvikligt ondt o. s. v. in jemnförelse anställes emellan forntidens riksdagar , då inom få veckor afgjordes de vigtigaste rikets angelägenheter, och då man ej idkeligen höll tal, utan, eter enkla räådplägningar, beslutade och naturligtvis nitidens, då man förfar tvärtom. Det insinueras så beskedligt, huru en och annan misstycker de millioner, sem bortkastas på utbildningen af de parlamentarisve färdigheterna.? Dessa millioner, som på 25 ar irgilt, hade bättre kunnat användas pa rikets försvarsverk och andra allmönna behof. De summor, som tryckningen af protokollerna kostar, hade bättre varit av sända, om därmed grundliga lärdomsarbeten och se rika konstverk blifvit framkallade. Dessa bekymmer. hvilkas, syftning är tämligen tydlig, : : v be s