Aftonbladet – 25 augusti 1835, sida 2

MUR UTP a , APPLE häl I ne SRA FLERA AA NN tuositet i psychisk anatomi, hvartill man kan af allt hjerta gratulera författaren. 7. Ett bref till Hugo, (s257) innehåller interessanta, i en täck brefstil lemnade, underrättelser om författarens lif i Rom och Neapel. Jag meddelar följande utdrag hufvudsakligen derföre, att ämnet angar Sverge: En ung komiker förnöjde mig, under Carnevalen, med sitt goda och naturliga spel, ehuru han ej slog sig serdeles lyckligt ut, som Carl XI i de båda dramatiska styckena: I trionfi di Carlo XI, Re di Suezia, sotto le mura di Moskowa och La Sconfita di Carlo XI1 a Pultera, hvilka uppfördes med stort bifall och fullt hus på Theatern Argentina, oaktadt alla sina historiska och lokala orimligheter. — Ja! den sednare är nästan ora för ord samma pjes, som den förra, katastrofen undantagen, emedan Svenskarne segra i den förstnämda och förlora i den andra: och den blef, som man sade, efter några qvällars representation af den första, tillställd och uppförd på en i Rom residerande Ministers begäran. Men det Romerska folket tyckte icke om, att se Carlo Duodecimo lida nederlag, och jag hörde bvisslingar, när täckelset föll. 8. Om Drottning Christinas afsvärjelse och resa till Rom, (s. 278) ett historiskt fragment. Innan Dottren afsvor den lära, för hvilken Fadien gjutit sitt blod, fick hon från Hans Helighet i Rom följande, ursprungligen på latin skrifna epistel: Vår i Christo aldrakäraste Dotter Christina, Drottning af Sverge, Alexander VII. Påfve. Allrakäraste dotter i Christo vår helsning och Apostoliska välsignelse. Vi finne ej nog stora eller kraftiga ord för att uttrycka eller utföra, huru stor fröjd och glädje genomträngde vårt hjertas innersta känslor, då först den tidning nådde våra öron, att Ditt Majestät redan i Brässel, ehuru ej uppenbarligen, omfattat den Bomerska, det är: den Cathbolska trons fullhet och aftvagit Dig de gamla villfarelsernas smitta, samt att i Dig genom den heliga Ande bhfvit skapad den vishet, i hvilken intet orent är. Denna i j sanning stora glädje, som syntes icke kunna förökas, har dock stigit till sin höjd genom den hit företagna resa, att Du må din vördnad bevisa Apostlarnas segertecken, den af Apostoliska läppar beprisade, sanna Tron och oss, hvilka, ehuru ovärdige, Christus, i Petri och sitt eget ställe, velat sätta öfver jorden: Hvarutinnan du icke allenast skall uppnå de namnkunniga Furstars odödliga beröm, hvilka för sig ärofullt ansett att inför Fiskarens och de Romerska Påfvarnmas fötter nedlägga sina triumphaliska fasces och lagerkronor, utan Du skall äfven, ur sjelfva staden, den rätta läromästarinnan och källan till all lärdom, inhämta den sanna och himmelska lärans föreskrifter. Emedan dock, ej utan förlust för dem, hvilka iklädt sig en tom och fåfäng kunskap, och endast i sin egen tanka kloka äro, ett så stort ljus ännu döljes under skäppan, bör det slutligen från ett högt rum lysa för alla, ått de påsanma väg må följa sådana efterdömsen. Vi sända till Ditt Majestät vår älskade son, Lucas Holstenius, vår förtrogne, Apostoliska Protonotarius, Canonicus vid S. Peters Basilica och vårt Vaticanska Bibliotheks Intendent, en man, för mångfaldig lärdom och mwtmärkt fromhet Oss synnerligen kär: hvilken må vara dig vid handen då Du efter den gamla och antagna Romerska kyrkans sed, omfattar offentligen den Katolska. Tron, och af hvilken den i sanning omätliga vidden af Vår kärlek till Dig och Vår förtjusning må tolkas. Men af den, som med så stor barmhertighet i Dig har verkat saligheten, bevekes vi till den vissaste förhoppning, att Ditt Majestät ingeuting skall underlåta, för att visa Dig värdig en så gränslös välgerning, och genom din högsta vördnad och osvikligaste lydnad för dennåa heliga stol, tillkännagifva, att du med brinnande lähgtan åstundat och antagit den Katolska laran. Af samme Zucas skall Ditt Majestät emottaga Vår faderliga och kärleksfullaste välsignelse och mera hvad Dig kärt vara kan, och bedja Vi inneiligen Gud för Din lycksalighet och att Han må befästa den dygdens kraft, som Han hos Dig uppväckt med sin högra hand. Gihvet Rom och Santa Maria Maggiore under Fiskarens insegel den 10 Oct. 1655, i vår Påfliga Regerings första år. I. Gustaf den Tredje i Neapel. Man ser här den qvicke, sirlige, ridderlige, Fransyske Sveusken Gustaf i sällskap med Ferdinand, Dei gratia Rex bulvanissimus öfver begge Sicilierna, — Papilio Apollo med sina Jultiga, af en yppig färgprakt skimrande vingar, flygande i bredd med en ärlig, beskedhg och krönt talgoxe. Det pikanta i sammanställningen ökas försvarligt genom uptradandet af en tertius interveniens, med sinom 1tusende hufvuden och dubbelt sinom tusende armar och ben.: nemligen den respectabla massan af Neapels Lazzaroner. Dessa praktiska filosofers system är enkelt och lättfattligt. Dolce far niente är första fundamentalsatsen och a